Sveriges kommuner är skyldiga att ha vissa verksamheter enligt lag, varav de viktigaste är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Landsting och regioner ansvarar för uppgifter som ofta kräver stora resurser, men som kan skötas gemensamt inom större geografiska områden. Dessa är hälso- och sjukvård, tandvård och kollektivtrafik.
I Gotlands fall ligger alla de här uppgifterna hos regionen.
Alla förvaltningar och nämnder på ön har fått i uppdrag att se över var de kan göra besparingar, med tanke på Region Gotlands kärva ekonomiska läge. I förra veckan presenterade regionstyrelsen en av de kommande åtgärderna: Serviceförvaltningen och ledningskontoret ska slås ihop.
Frågan är vilka besparingar vi i övrigt kan vänta oss? Vad får regionen plocka bort, med tanke på lagkraven?
Det visar sig finnas ont om tydliga svar. Kommunallagen ger stort utrymme för politikerna att själva utforma verksamheten – även den lagstadgade. Även exempelvis hälso- och sjukvårdslagen innehåller få konkreta krav.
– De här lagarna sätter mest ramarna, säger regionjuristen Patrik Pettersson.
Skulle vi kunna säga nej till att erbjuda exempelvis kirurgi?
– Från en legal synpunkt ja. Lagen definierar inte att man har rätt till viss vård, bara att det ska vara god vård. Men rent mänskligt är det svårare. I fallet läkare och vårdpersonal finns det ju också legitimationer de kan bli av med om de inte utför ett visst jobb.
När det gäller hälso- och sjukvården måste den vara ”lätt tillgänglig” – ett exempel på lagens luddighet. Enligt Patrik Pettersson skulle det också vara svårt att driva ett fall med denna lagtext som grund:
– Ja, det är svårt att avgöra vad ”lätt tillgänglig” är och den som är klagande skulle vara tvungen att stå för bevisen i sitt eget fall.
Ett aktuellt exempel där kommunallagen ska testas gäller flytten av elever från Eskelhem till Västerhejde skola. En föräldragrupp har överklagat det beslutet till förvaltningsrätten.
– Jag tror att de har liten chans att få bifall. Det finns inte klara bestämmelser om hur tätt skolor ska ligga, kommenterar Patrik Pettersson.
Vilken nivå den lagstadgade verksamheten bör hålla utgörs ofta utifrån andra, likvärdiga kommuner. Där hävdar organisationen Skattebetalarna, i en ny rapport, bland annat att Gotland lägger ”orimligt mycket resurser på infrastruktur”.
– Det är information vi bör titta på, vi har ju områden där vi är generellt dyra. Ibland är det svårt att avgöra vad som är rimlig nivå, som med turtätheten inom kollektivtrafiken till exempel. Men det är en politisk fråga, säger Patrik Pettersson.
Än så länge har vi bara avhandlat sådant som faktiskt är lagstadgat. Utöver det finns allt det frivilliga.
Här finns några särskilt intressanta punkter, som ”energi” till exempel. Regionen är dock inte helt utan skyldighet.
– Det finns att skyldighet att göra planer för energi och se till att den finns. Men man måste inte erbjuda egen elproduktion, klargör Patrik Pettersson.
Samma sak gäller bostäder: En kommun måste säkra bostadsförsörjning – men inte nödvändigtvis bygga bostäder. Vilket i sin tur förstås beror på om någon annan bygger eller inte.
Ett område som ofta drabbas i nedskärningstider är kulturen, där biblioteksverksamheten egentligen är den enda lagliga skyldigheten.
– Men när vi får pengar från Kulturrådet så har vi mer avtalsmässigt förbundit oss att hålla en viss nivå också, poängterar Patrik Pettersson.
Ett område som idrotten hävdar ibland att den ägnar sig åt hälsofrämjande arbete – vilket skulle kunna tolkas som lagstadgad verksamhet. Men föreningarna är å andra sidan inte ensamma om det.
– Visst finns det en nytta med att folk rör på sig, men vi har ju idrottsämnet inom ramen för skolan också. Och det är svårt att bevisa hur byggandet av stora arenor, till exempel, faktiskt gynnar folkhälsan.
Inte ens Patrik Pettersson själv är nödvändigtvis fredad, när den stora regionsågen tas fram de kommande åren.
– Nej, det finns ingen lag som säger att regionen måste ha jurister. Det är som en förening, den måste ju inte ha anställd kanslipersonal om personerna i styrelsen tycker att de klarar jobbet själva.
Är du orolig för ditt eget jobb?
– Orolig vet jag inte, men jag har förståelse för att även jobben här på ledningskontoret måste omprövas ibland de också.