Oroande matvanor bland unga

Barn och unga äter för mycket kött och för lite frukt och grönt. Särskilt oroande är matvanorna i socioekonomiskt utsatta grupper.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Kosthållning (GA)2018-05-17 05:00

Drygt 3 000 barn och unga i årskurserna 5, 8 och 2:an på gymnasiet har deltagit i Livsmedelsverket rikstäckande matvaneundersökning. Resultaten visar ett antal oroande faktorer.

– Vi ser att ungdomar äter för lite frukt och grönsaker och för mycket rött kött och chark. De äter också för mycket godis, kakor och snacks och dricker för mycket läsk, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det finns även en tydlig skillnad mellan könen. Konsumtionen av rött kött och chark är hög, men på gymnasiet äter killarna dubbelt så mycket kött som tjejerna. Tjejer i alla åldrar är bättre på att äta frukt och grönt. Om det beror på att tjejer har en större miljömedvetenhet är oklart, enligt Anna Karin Lindroos.

– Killar som växer behöver mycket mat, men jag tror att det handlar om att man vill äta mycket protein för att bygga muskler. Men man behöver inte äta massor med kött utan det går lika bra med till exempel bröd eller baljväxter. När det gäller miljömedvetenheten skulle det kunna bero på att tjejer mognar lite tidigare, säger hon.

Livsmedelsverket gjorde en liknande undersökning på yngre barn år 2003, och jämfört med resultaten då syns även vissa positiva tendenser i årskurs 5.

– Barn äter lite mindre kött än för 15 år sedan och lite mer grönt. De dricker även mer vatten och mindre läsk och saft, säger Anna Karin Lindroos.

Var femte har övervikt eller fetma och en del av matvanorna riskerar att leda till ohälsa på sikt.

– Vi vet att dåliga matvanor innebär en ökad risk för till exempel typ 2 diabetes, cancer och övervikt längre fram i livet. Därför är det viktigt att lägga grund för goda matvanor tidigt, eftersom de ofta följer oss i livet, säger Anna Karin Lindroos.

Undersökningen visar att matvanorna bland ungdomar med högutbildade föräldrar är bättre, medan ungdomar med lågutbildade föräldrar äter mindre grönsaker och fisk, och dricker mer läsk.

– Det behöver inte vara dyrt att äta hälsosamt. Att köpa mindre kött och äta mer rotfrukter och mat efter säsong. Men sämre matvanor kan vara en indikator på att de här familjerna inte har det så bra och kanske inte orkar bry sig. På lång sikt handlar det om att minska de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället, säger Anna Karin Lindroos.

Har du några tips på vad man dagligen kan tänka på gällande sin kost?

– Att äta frukost, lunch och middag och få in frukt och grönt i och mellan måltiderna. Som förälder handlar det om att se till att det finns frukt hemma, säger Anna Karin Lindroos.

Om undersökningen

I matvaneenkäten ”Riksmaten ungdom” deltog drygt 3 000 barn och unga från drygt 200 klasser från slumpmässigt utvalda skolor över hela landet. Även Gotland deltog.

Ungdomarna fick registrera vad de åt och drack, besvara enkät och levnadsvanor, mätte längd och vikt och hade på sig en aktivitetsmätare i en vecka.

Drygt 1 000 elever lämnade blod- och urinprov.

En undersökning gjordes även bland ungdomar som inte går på gymnasiet, där deltog 81 personer.

Källa: Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om