Våren och sommarens kalla väder har lett till att kräftornas skalömsning och tillväxt är sen. Något Rolf Gydemo, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen på Gotland, tycker sig notera även här. Enligt SLU:s rapport är fångsterna så här långt mindre än normalt.
– Under ömsningsfasen äter de inte och går inte in i burarna. Så hittills har det varit ont om flodkräftor, säger Rolf Gydemo.
– Det är lite missmatchning. Många vill äta kräftor nu innan de åker hem och börjar jobba. Men egentligen är kräftorna som finast i slutet av augusti och början av september.
I början av 80-talet påbörjades arbetet med att bevara den svenska flodkräftan på Gotland. För cirka 15 år sedan inventerade länsstyrelsen 380 vatten här med avsikten att utrota signalkräftan. Signalkräftan bär en svampsjukdom som leder till att flodkräftan dör i kräftpest.
– Den bär inte bara smittan utan är mer aggressiv och konkurrerar ut flodkräftan. Den parar sig med flodkräftan men det blir ingen avkomma. Så när man fått in signalkräfta försvinner flodkräftan och det går fort. Men vad vi vet så lyckades projektet här på Gotland.
Det är förbjudet att plantera in signalkräftor på ön. Men det finns andra hot.
– Man brukar säga att jämte nationalsporter som varpa och pärk här på Gotland så är tjuvfiske efter kräftor den populäraste sporten. Det är inte bara olagligt utan innebär också en risk för att sjukdomar sprids till flodkräftorna. Man måste alltid få tillstånd från fiskerättsägaren att fiska kräftor och se till att ha rena redskap och bete från ön.