För att tillgodose efterfrågan på ekologiskt griskött köper Gotlands slagteri in kravmärkta, slaktade grisar från fastlandet. Grisarna styckas sedan på Gotland och säljs som, bland annat, kravmärkt julskinka.
– Vi köper in 30 000 grisar per år, säger Thomas Östlund vd på Gotlands slagteri.
En av anledningarna till att det inte finns några gotländska grisgårdar med ekologisk produktion är, enligt Thomas Östlund, att det är dyrt att ställa om från konventionell produktion till ekologisk.
Grisar som föds upp enligt Kravs regler ska ha möjlighet att vistas utomhus året om och inomhus ska en kravgris ha nära tre gånger så stor yta som en konventionellt uppfödd gris. Det finns även särskilda regler för fodret, som ska vara ekologiskt odlat, och minst hälften ska ha odlats på den egna gården.
Trots de hårda reglerna finns det en grisgård på Gotland som just nu håller på att ställa om till ekologisk produktion.
– Vi har haft pressad lönsamhet på vanlig konventionell produktion under tio år, då måste man fundera på vad man kan göra annorlunda, säger Niklas Hermansson som är en av ägarna på Havor gård i Havdhem.
Nu ska stallarna byggas om till lösdrift i stället för boxar och grisarna ska få möjlighet att vistas ute under vintern och att gå på bete under sommaren.
– Vi ser en bättre lönsamhet i ekologisk produktion i och med att marknaden ökar, säger Niklas Hermansson.
På Havor gård finns det 600 suggor och tanken är att alla djur ska bli ekologiska.
– Vi kommer att sälja den första ekologiska grisen under våren 2017, säger Niklas Hermansson som ser fram emot förändringen och tycker att det ska bli roligt att släppa ut grisarna.
Det är dyrare att föda upp kravgrisar än konventionella men lantbrukaren får bättre betalt för köttet. Gotlands slagteri betalar drygt 16 kronor per kilo för konventionellt uppfödda grisar, medan kravgrisar skulle betalas med drygt 40 kronor kilot.
Thomas Östlund på Gotlands slagteri ser positivt på att fler gotländska grisproducenter väljer att ställa om till ekologiskt, då det ekologiska grisköttet är en bristvara i hela Sverige.
– Vi har 10 procents brist mot efterfrågan. Vi behöver utveckla fler producenter, vi behöver mer kravgris, säger han.