Förra veckan presenterades att ytterligare 8,1 miljarder kronor kommer att skjutas till försvaret, och 1,3 miljarder av dessa pengar ska gå till civilförsvaret. Och Länsstyrelsen på Gotland pågår arbetet med att rusta upp just civilförsvaret på ön.
– Vi ska kunna stötta Försvarsmakten i händelse av ofred och se till att viktiga samhällsfunktioner fungerar så bra som möjligt, säger Mats Lagerqvist, kris- och beredskapshandläggare på Länsstyrelsen.
– Civilförsvaret har varit nedprioriterat under en längre period och nästan enbart fokuserat på att kunna hantera normala samhällsstörningar, såsom skogsbränder och olyckor, men ändrat inriktning efter att det säkerhetspolitiska läget i omvärldssituationen ser ut, säger Mats Lagerqvist.
Han började jobba med frågorna på Länsstyrelsen på Gotland 2013 – och då var han i princip den enda som arbetade med frågorna. I dag är man fyra stycken, och ytterligare två till ska rekryteras till enheten.
Inom kort kommerbland annat arbetet med att krigsplacera anställda att inledas, men enligt Mats Lagerqvist finns det en hel del att göra.
– Vi har kommit en bra bit på väg sedan 2014 då arbetet började aktualiseras. Vi har skaffat god kunskap, men det civila samhället har en bra bit att gå kvar.
Bland annat måste ett nytt system för att kunna skicka krypterad information upprättas.
– Vi har möjlighet att krypterad information genom de signalsystem som finns, men de är inte anpassade till dagens behov. I dag arbetar man på ett helt annat sätt digitalt, vilket måste utvecklas generellt bland de myndigheter som är kopplade till försvaret. På Gotland har vi en stor fördel och det är att det är geografiskt nära mellan alla aktörer, såsom polisen, regionen, kustbevakningen och försvaret, vilket gör att vi har kan träffas regelbundet och utbyta information.