Jordbruksverket och Livsmedelsverket tittar på hur Sverige skulle klara sin livsmedelsförsörjning med avskurna transportvägar.
– Vi tittar på en situation på Gotland med transportstopp i två veckor, säger Therese Frisell, beredskapsansvarig på Livsmedelsverket.
För två år sedan påbörjade hon en studie, i vår ska den vara färdig. Att överbefälhavaren i höstas fattade beslut att omedelbart återinföra fasta militära förband på Gotland gör frågan om en ökad civil beredskap aktuell.
LÄS MER: Fyra ägg om dagen räddar vid en kris
Trots uteblivna transporter skulle Gotland klara sig relativt bra, konstaterar Therese Frisell.
– I dag går 80 procent av det som produceras till fastlandet. Potatis, morötter, kött och mejerivaror – och det skulle bli ett berg av ägg, säger hon, om effekterna av två veckors isolering.
I en krissituation bedömer Therese Frisell att de gotländsk butikerna ändå skulle fungera, om livsmedelsproducenterna på ön själva levererar sina varor dit.
Den psykologiska effekten av en kris skulle dock bli påtaglig och märkas i butikernas hyllor, tror hon:
– När folk är nervösa köper de mer och bunkrar.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill veta hur landets produktion av livsmedel skulle påverkas. MSB finansierar en annan studie, som Sveriges lantbruksuniversitet gör.
– Myndigheten planerar för höjd beredskap. Vi får tänka oss att vi har många år på oss att bygga upp ett civilt försvar – den processen har precis påbörjats, säger forskaren Camilla Eriksson, som leder projektet.
Under Kalla krigets dagar på 1960- och 70-talet fanns stora lager med bland annat bränsle och livsmedel. Ungefär samtidigt som Sverige gick med i EU monterades lagren ner.
Camilla Eriksson konstaterar att lantbruken under tiden blivit allt större och mer beroende av import av soja till djurfoder och diesel till bränsle.
– Det enkla svaret är att det ser väldigt illa ut, om det skulle uppstå ett krigsscenario eller en handelsbojkott, säger hon.
Trots sitt öläge har Gotland bättre förutsättningar än många andra ställen i Sverige, när det gäller att vara självförsörjande, menar Camilla Eriksson.
– Produktionen bör räcka till gotlänningarna och några till. Men Gotland är beroende av tillförsel av bland annat diesel och handelsgödsel, konstaterar hon.
Camilla Erikssons arbete går ut på att minska sårbarheten i händelse av krig eller annan krissituation.
– Det finns positiva saker som alternativa bränslen i form av biogas, gengas och vätgas, säger hon.
Betande djur, som inte kräver tillskott av foder som skulle kunna användas som föda åt människor, blir viktiga i kristider.
– Hittills har inte någon uppdaterat kriskosten. Den består av rotfrukter, potatis och ägg, men lite kött och mejeriprodukter, säger Camilla Eriksson och lyfter fram forskning på alternativa proteinkällor som odlade musslor och baljväxter.