Elene Negussie har titeln världsarvssamordnare på Region Gotland. I rollen, som är väldigt bred, jobbar hon med frågor kring att bevara, använda och utveckla världsarvet.
I detta ingår att analysera hur den nya kryssnings-kajen och ett ökat antal turister påverkar Visbys världsarv. Ett nytt Venedig, där invånarna flyr staden och turismen tar över, ligger nog inte i farans riktning, även om det finns vissa risker.
Men en strategi håller på att tas fram.
– Världsarvet ska bevaras för oss och för framtida generationer, och det ska vara tillgängligt för hela mänskligheten, även för kryssningsturisterna, säger Elene Negussie.
Hon menar dock att kulturarvet ofta tas för givet.
– Jag är en stark förespråkare för att man ska se kultur som en egen del av hållbarhetsbegreppet. När det gäller naturmiljön så har vi börjat förstå att den är en ändlig resurs som kan ta slut, men det är samma sak med kulturmiljön. Vi måste se den så, som något som har en tidsbegränsning om vi inte tar till vara på den, säger Elene Negussie och fortsätter:
– Vi måste bevara, hålla levande, lyfta fram och visa upp de resurser som finns inbyggda i ett kulturav. Det finns ett materiellt kulturarv, alltså exempelvis ringmuren, ruinerna, kyrkorna och stadssilhuetten, men en annan del i världsarvet är den levande staden som präglas av dem som bor och verkar där, säger Elene Negussie.
Det är här som situationen i Venedig kommer in i bilden.
Det genuina, unika, originella Venedig har genom åren tryckts bort – åtminstone i de centrala delarna – och ändrat skepnad när turismen allt mer och kraftfullt har tagit över staden. I dagsläget bor det kvar runt 58 000 personer i Venedig, men lika många turister besöker staden – varje dag.
Där omsätter turismen närmare två miljarder euro om året, men bara en bråkdel av de pengarna har gått till underhåll av staden och dess kulturarv. Husen förfaller, invånarna flyr till fastlandet – eller tvingas bort av stigande fastighetspriser och minskad bostadsservice – och kvar blir en allt mer obebodd stad på pålar.
– Visby ska vara en levande stad, som den forfarande är. Vi måste slå vakt om det som gör den levande och intressant både för boende och besökare; blandningen av människor och funktioner, med universitetet, biblioteket, skola och dagis, affärer, restauranger, kontor, kultur och så vidare, säger Elene Negussie.
Elene varnar bland annat för att sälja ut för många offentligt ägda fastigheter.
– Risken finns att avyttrade fastigheter främst blir hotell eller säsongsboende, säger hon.
Vad känner du inför den ökande kryssnings-turismen?
– Vi har stora möjligheter att göra något bra av den, men vi måste vara förberedda och ha en plan för hur vi ska bygga hållbar turism. Här har vi hittat en stark vän i besöksnäringen, både nationellt och på Gotland, och tillsammans ska vi ta fram en handlingsplan för hur vi ska ta hand om kulturarvet på ett hållbart sätt.
Elene Negussie försöker bland annat svara på frågan: ”Hur mycket tål en plats innan den blir ointressant för besökarna?”
– Hur intressant är det att besöka Fontana di Trevi i Rom när det är så trångt och så mycket folk att det knappt går att se någonting? Samma sak med Mona-Lisa i Louvren i Paris. Om det kommer väldigt många människor samtidigt till Visby måste vi ha en flödesplanering, både hur vi vill att människor ska gå, men också hur vi vill att de inte ska gå, säger Elene Negussie.
Bland annat föreslår hon kvalitativa turer där besökarna får uppleva världsarvet, men även andra platser på Gotland, och där delar av intäkterna hamnar som stöd till exempelvis ringmuren och ruinerna – eller till världsarvsfonden.