När vi planerade innehållet i serien om kryssningskajen var vi omgående överens om att hitta en ort att jämföra med. En destination som på så många sätt som möjligt påminner om Visby och som redan har hittat lösningar på de utmaningar som Gotland nu står inför.
Skagens kryssningskaj byggdes under perioden augusti 2013 till försommaren 2015 till en kostnad av 226 miljoner kronor. Resultatet blev en 250 meter bredare insegling, ett ökat hamndjup till elva meter, 600 meter ny kaj och en helt ny hamnbassäng.
Detta betyder att kryssningsfartyg på upp till 400 meters längd i dag kan anlöpa Skagens hamn och satsningen har dessutom förbättrat servicemöjligheten för alla typer av fartyg.
– Det har varit en otroligt spännande resa där vi haft ett starkt fokus på att vidareutveckla hamnen från en ganska ensidig satsning på fiskeri. I dag har vi fyra inriktningar: Fiskeri, maritim service, gods och bunkring samt kryssningsmottagning och upplevelser, berättar Willy B Hansen, Skagens hamndirektör sedan 14 år tillbaka.
På plats i Skagen i mitten av maj var även Region Gotlands projektledare för kryssningskajen. Mats Jansson, näringslivsstrateg, Pernilla Johansson, infrastruktur, Harald Gröttvik och Louise Nilsson, bygget, samt Monica Frisk, verksamhetsledare för Gotlands förenade besöksnäring.
– Det som var bra är att vi inte kom till en storstad, utan till en liten stad som liksom vi bygger på att ha en bred vanlig turism och som har anpassat kryssning in i detta, säger Mats Jansson och fortsätter:
– Men här skiljer det sig också åt. De är tvungna att göra åtgärder för att "köpa in sig" på marknaden. Vi bygger kaj från en mycket högre och mer professionell nivå. Vi har bussarna, vi har guiderna, vi har företag som paketerar, vi har en stadskärna som är van att möta internationella dagsbesökare. Skagen står inför en utmaning när de når upp till nästa fördubbling av antalet kryssningspassagerare. Vi har redan varit uppe i 120 anlöp och 150 000 passagerare. De har inte, i alla fall inte hittills, tänkt igenom vad 80 anlöp och 100 000 passagerare innebär, menar Mats Jansson.
Vilka ytterligare stora skillnader såg du mellan Visby och Skagen?
– Skagens hamn är fiske, transport, olja, varv och kryssning. Man skäms inte för att hamnen är hamn/industriområde. De ser helheten och har möjlighet att jobba med olika funktioner vid samma kaj. Multihamn var ett nytt begrepp för mig, vilket också innebär att kryssning bara behöver bidra med sin del av täckningsbidraget till den totala investeringen. Kryssningskajen i Visby måste helt betalas av kryssningar, säger Mats Jansson.
Hur fördelas ansvaret i Skagen mellan hamnbolaget och kommunen?
– Hamnen var noga med att berätta vad man kunde kontrollera och vad som låg på kommunen. Promenadstråken genom hamnen skyltades hyfsat. Toaletter tillhandahölls vid kajen. Hamnen servade kryssningsrederierna med gratis hjälp att paketera utlyktsutbud. Hamnen tillhandahöll en buss för transfer till närmaste punkt där hamnen mötte staden. När besökaren nått utanför hamnområdet var det upp till kommunen och köpmännen att lösa resten.
Vad fick ni för uppfattning om effekten av kryssningskajen?
– Hamnen bidrar till utveckling av näringslivet genom nätverket Cruise Skagen. En koordinator svarar för samordning och samarbetet inom nätverket. Företagen var positiva – kryssningsanlöpen ger ett inflöde av konsumerande besökare utöver ordinarie turistström, säger Mats Jansson.
Skagen har, precis som Visby och Gotland, under decennier varit en känd och välbesökt turistdestination. När beslutet fattades om satsning på kryssningar gjordes detta för att skapa ett komplement till den redan starka ordinarie turismen.
Monica Frisk, Gotlands förenade besöksnäring, säger:
– Till skillnad från Gotland har man i Skagen gjort ordentliga föranalyser, man har grundat och förankrat såväl beslutsmässigt som finansiellt med kommun och näringsliv. Så var inte fallet på Gotland. Där togs beslutet politiskt utan vidare förankring med dessa aktörer. Att man hade arbetat så aktivt med att hitta externa finansiärer var något jag reflekterade lite extra över.
Monica Frisk reagerade även på att Skagens kaj är anpassad för "multi use", vilket skapar ett sätt att på helårsbasis finansiera investeringen.
– Jag kan ju stilla fundera på varför man inte på Gotland har skrivit in det i avtalet med CMP (Copenhagen Malmö Port), att kajen bör kunna användas för andra typer av kunder och verksamheter utanför kryssningssäsong, säger hon.
Skagen har byggt ett kryssningsnätverk med ungefär samma antal medlemmar som på Gotland. Nätverket i Skagen är väl etablerat, och till skillnad från Gotland arbetar man operativt med att hjälpa turoperatörerna med att samordna utflykter, guider och bussar.
– Detta gör man utan att ta betalt, som en tjänst åt turoperatörerna, vilket är väldigt ovanligt, säger Monica Frisk och fortsätter:
– Mitt intryck var dock att man inte har något aktivt arbete med den ordinarie turistorganisationen, vilket innebär att man inte optimerar synergier när det gäller produktutveckling, guideutveckling – destinationsutveckling i allmänhet.
Ur Monica Frisks perspektiv är det just det som är intressant med kryssningsutveckling för vilken destination som helst.
– Ja, att det blir en bra drivkraft för destinationsarbetet generellt eftersom man tvingas till ett ”utifrån och in”-perspektiv ifråga om den internationella kundens behov. Vilka krav ställer det på internationalisering, med allt från skyltning, utveckling av guider, produkter, tjänster med mera? Något som då all turism kan dra nytta av, säger hon.
Skagen har från början haft en tydlig strategi kring arbetet med kryssningsindustrin och dess aktörer. Långsiktiga relationer har byggts, man har investerat för att kunna finnas med i olika relevanta nätverk som ger tillgång till viktiga beslutsfattare.
– Man har på så sätt visat att man är seriös med sin kryssningssatsning och är även villig att lyssna in kundernas behov i dag och i framtiden. Man för en nära och aktiv dialog med rederierna, vilket också är ett sätt att strategiskt positionera sig inom branschen. Både inom kryssningsindustrin som sådan, men även bland konkurrerande kryssningsdestinationer, säger Monica Frisk.
Hur långt har Gotland kommit där?
– Utifrån den bild jag har fått, har det inte funnits någon gemensam uttalad strategi för hur Gotland skall arbeta med kryssningsindustrin, positionering och så vidare. Det har inte heller funnits något formellt samarbete som exempelvis ett sektorsöverskridande nätverk, säger Monica Frisk och fortsätter:
– Det som är positivt är att Gotland Cruise Network nu är bildat, där det privata och offentliga arbetar tillsammans för att utveckla Gotland till en attraktiv kryssningsdestination i framtiden, och där vi jobbar för att inta en aktiv positionering att också bli en av de mest hållbara.
Pernilla Johansson, anvarig för infrastrukturen kring Visbys kryssningskaj, reagerade bland annat på miljön.
– I Skagen är det längre att gå och dessutom i en mycket stökig industrimiljö. Det var dåligt skyltat och väldigt få offentliga toaletter, säger hon.
För Harald Gröttvik, projektledare för själva bygget av kajen i Visby, blev besök i Skagen en bekräftelse på att man tänkt rätt på Gotland.
– Ja, både när det gäller tekniska lösningar och funktioner. Det måste poängteras att förutsättningarna för hamnen i Skagen och Visby är olika, speciellt när det gäller användning. Skagen har en multifunktion och används året runt med bland annat en skyddande vågbrytare utanför. Det var också lärorikt att höra hur Skagen hamn har utvecklas på kort tid där Fredrikshamn kommun har givit ett stort ansvar och förtroende till hamnbolaget, säger Harald Gröttvik.