Under tisdagen var arkitekten Katia Basili, som är världsarvssamordnare och arbetar med hållbarhet i Venedig, på plats i Visby för att diskutera hållbarhet och dela med sig av sina erfarenheter kring ökad turism i en världsarvsstad. 1987 fick Venedig sin status som världsarv och varje år besöker över 20 miljoner turister staden. Detta trots antalet fastboende endast är cirka 60 000, alltså lika många som på Gotland. Varje dag kommer runt 30 000 besökare till Venedig med kryssningsfartyg, något som har väckt missnöje bland vissa av de fastboende. Kritiken handlar bland annat om att de tycker att turismen förstör staden.
Med den nya kryssningskajen i Visby väntas ett ökat antal dagsbesökare, vilket väcker tankar kring vad det kommer att betyda för öns kultur, natur och dess sociala liv.
Under tisdagen arrangerades seminarium och diskussioner om hållbarhet där man även bjudit in internationella forskare, som professor Svein Larsen från Universitetet i Bergen. Seminariet var ett samarbete mellan Hållbara besök och kulturarvsnoden vid Uppsala universitet campus Gotland.
– Det här är ett sätt att åstadkomma en diskussion med målet att sätta igång en förvaltningsplan och att sätta fokus på hållbarhet, säger Elene Negussie, världsarvssamordnare på Region Gotland.
Enligt Owe Ronström, professor i etnologi, så finns det risker förenade med den nya kryssningskajen i Visby.
– Det finns inget projekt av den här dimensionen som inte innebär risker, men turistindustrin vill inte prata om risker. Kryssningsturism är en global industri som kommer att påverka oss globalt, säger han.