Det handlar om senare gjorda kopior av originalet. Det är således inte medvetna förfalskningar men det är inte alltid tydligt att det handlar om en sentida kopia.
Det kan handla om allt från stora föremål som skeppssättningar till träskulpturer. Anledningarna till varför en kopia gjorts är varierade. Det kan vara så att originalet flyttats till ett museum, Historiska museet har exempelvis en rad gotländska fynd, till att originalet är förstört eller stulet.
GA har kontrollerat några av dessa föremål och anger också var originalet finns i de fall detta är känt.
Fornsalen i Visby, Gotland museum, intar en särställning. Här återfinns såväl kopior som original.
Ett av museets mest kända föremål är halsringen ingående i Havor-skatten, påträffad 1961 I Hablingbo. Eller var. Praktföremålet stals ur sin monter 1986. I dag återfinns i Skattkammaren en kopia av guldsmycket. Det enda som meddelas i den nuvarande montertexten är ett kortfattat "kopia". Någonting omkring den spektakulära stölden nämns inte. Om originalet fortfarande existerar, och i så fall var, eller är nedsmält finns det många teorier omkring.
En av de mest välkända målningarna med Gotlandsmotiv är Carl Gustaf Hellqvists "Valdemar Atterdag brandskattar Visby", målad 1882. En praktfull tavla som ständigt väcker diskussion omkring sina historiska detaljfel.
Originalet donerades redan 1891 till Nationalmuseum i Stockholm. Konstverket har avbildats exakt som målning men återfinns i dag i Fornsalen på publikplats i en modernare, printad kopievariant.
Gotlands museum har också originalet av Öja kyrkas välkända Öjamadonnan. Den medeltida madonnabilden är sedan tidigt 1900-tal placerad i museet. I kyrkan återfinns en kopia gjord 1951 av skulptören Bertil Nyström. I ett hörn i kyrkan står dessutom en tredje, enklare variant i rödfärgat gips.
Öja kyrka rymmer också en av de senast gjorda kopiorna. Det är den i sandsten av den gamla dopfunten från 1100-talet som skapats, på eget initiativ, av den Mölndalsbaserade men även Burgsviksboende, konstnären Svenrobert Lundquist och som placerades i kyrkan 2016.
Den gamla dopfunten kastades ut, troligen på 1600-talet när kyrkan fick en ny i den då gångbara barockstilen. Några hundra år senare hittades den gamla och hade då använts som bland annat svinmatho och vas. Den bereddes då plats på Fornsalen.
Gotlands största skeppssättning är den i skogen vid Gnisvärd. Den är 45 meter långa och daterad till 500-talet f.Kr. Endast 50-talet meter därifrån, på en äng, ligger dock den allra största, snarlik originalet men 50 meter lång för att vara just störst på ön. Men den är en modern skapelse, gjord 2005 av förre bilhandlaren Henric Alyhr. Enligt länsstyrelsen var det helt ok att bygga en egen om den var placerad på egen mark.
Till Ardrestenen, bildstenen utanför bygdegården i Ardre, hänvisar ett "kringelmärke" Men på platsen står en nygjord kopia av bildstenen. På anslagstavlan berättas historien utförligt.
Originalet hittades tillsammans med flera andra bildstenar vid kyrkans renovering 1900-1902. Officiellt heter denna bildsten "Ardre kyrka VIII" och återfinns på Historiska museet. Kopian kom till efter en insamling bland sockenborna. Den gjordes av Paterik Stocklassa, restes 1999 och har nyligen genomgått en restaurering.
