Kalkugnen startade således sin verksamhet 1621. Det är Hellvi hembygdsförening, via Bill Eriksson, som förra året bad länsstyrelsen om en restaurering. Ugnen är i dag förfallen och omgiven av kraftig växtlighet.
Ugnen vid S:t Olofsholm var Gotlands första för export och av äldre typ än exempelvis 1600-talsugnarna vid Lörje och Kyllaj framhålls i skrivelsen. Den var också ett centralt motiv i Helmer Linderholms roman "Kalkugnen flammar" från 1971.
Byggnadsantikvarie Tor Sundberg besiktigade kalkugnen i höstas. Han menar att den är i för dåligt/ruinerat skick för att det ska vara meningsfullt att restaurera den för att visa funktionen eller rekonstruera förmodat utseende. Länsstyrelsens resurser prioriteras till anläggningar som är bättre bevarade.
Dock finns det skäl att överväga åtgärder som behövs för att säkra murverket. Detta för att minska risken för ras som i värsta fall kan leda till personskador om ruinen röjs fram och då får ökad risk för klättring. Ett andra alternativ är framröjning och eventuellt delvis nedplockning av riskabla delar eller en kombination av åtgärderna 1-2. Det tredje alternativet, slutligen, är att inte göra något alls vilket avhåller från klättring.
Länsstyrelsen anser dock att området är en vacker och fantasieggande plats att besöka och uppskattar den informationsskyltning som hembygdsföreningen har genomfört i området.
Med detta avslutas ärendet utan ytterligare åtgärd.