Sjukvårdens matrisorganisation sjösattes 2011. Här ersattes de gamla klinikerna med en ”processinriktad organisation” som skulle optimera flödet i vården.
Men Visby lasarett har sedan dess kokat av missnöje över en organisation som splittrar arbetsgrupper och som är så snårig att många inte längre vet vem som bestämmer vad. Öppenvård och slutenvård inom samma specialitet hörde inte längre ihop och personal som jobbade omkring samma patienter löd under olika chefer.
I våras tog ett tiotal läkare bladet från munnen och beskrev situationen på Visby lasarett i en insändare. Här konstaterade de att den gotländska sjukvården, med sin litenhet, skulle kunna vara en smidig organisation, men att den har blivit ”tungfotad med en ansenlig överbyggnad och upplevelsen är att frågor försvinner uppåt i organisationen utan att komma tillbaka med svar. Tonläget mellan ledning och medarbetare är präglat av konflikt och misstänksamhet”.
Organisationen har också blivit utskälld av fackförbunden. I en tvärfacklig skrivelse beskrivs den som dysfunktionell och otydlig, med oklara beslutsvägar.
– Ett av de största problemen med matrisorganisationen är att ingen längre har mandat att agera som verksamhetschef. Verksamheten blir tungrodd genom att beslut går i långbänk, förklarar Regina Göbel, som är ordförande för Gotlands Läkarförening.
Vårens protester ledde till ett utvecklingsarbete. I projektet ”säkra ansvaret i vårdprocessen” har problemen kartlagts. Problemanalysen pekar på stora problem i organisationen:
Det finns otydligheter kring både beslutsvägar, chefernas uppdrag och hur resurserna är fördelade.
Dessutom upplever man att arbetet pågår i parallella spår, utan gemensamma mål och det finns samarbetssvårigheter med brist på förtroende och tillit.
Under hösten har en handlingsplan tagit form. Den innebär att delar av matrisorganisationen skrotas.
– Det blir färre chefer. Vi får en läkarchef och en enhetschef för varje specialitet och nu blir det också samma chef för öppen- och slutenvård. Med färre beslutande kommer det att gå fortare och lättare att utveckla verksamheten, förklarar sjukvårdschefen Cathrine Malmqvist.
Samtidigt arbetar man med ett förslag där det ansvar som har funnits hos en gemensam verksamhetsområdeschef på försök delegeras ut till läkarchefer.
Cathrine Malmqvist ser det som att de förändringar som görs bara innebär justeringar av matrisorganisationen.
Regina Göbel hoppas att processen ska fortsätta:
– Vi är på väg åt rätt håll. Matrisorganisationen har haft stora tillkortakommanden. Verksamheter som har fått bryta sig ur organisationen är i bättre skick än de som har suttit fast i matrisen, konstaterar hon.
Är inte problemen så allvarliga att det är dags att skrota hela matrisorganisationen?
– Sjukvården är en komplex organisation och en omorganisation är inte en lösning i sig. Den tar tid och kraft. De här lösningarna kan vi snart sätta i verket. Några kommer att vara på gång redan från årsskiftet, säger Cathrine Malmqvist.
Kommer ni till rätta med alla problem med den handlingsplan som tagits fram?
– Om vi genomför handlingsplanen och gör det snabbt kommer vi till rätta med många av de identifierade problemen. I en komplex organisation pågår ständigt utvecklingsarbeten. Så kommer att ske också i detta fall. Och det är jätteviktigt att vi också följer upp åtgärderna och ser att de får effekt.