Det betyder att gutefårsuppfödare där djuren betar på naturbetesmark på Gotland och fåren är anslutna till en genbank, det vill säga uppfyller kriterierna, har rätt att använda EU-märkningen ”Kött från Hånnlamb”.
Det gamla gotländska allmogefåret, även kallad hånnlamb på gotländska som betyder hornfår, räddades från utrotning under tidigt 1900-tal och fick namnet gutefår 1973. Det kan man läsa i den ansökan som lämnades in våren 2014 av en fristående grupp inom Gutefårsakademin, som är en av två gotländska gutefårsföreningar.
Ansökan var ett resultat från ett projekt som drevs av Hushållningssällskapet mellan 2013–2014.
EU-kommissionen offentliggjorde registreringen av skyddet i oktober och sedan november 2016 har rätten att använda SUB-märket trätt i kraft.
– Producenter av gutefårskött kan därmed bilda ett konsortium eller en ekonomisk förening för att ansöka till Livsmedelsverket om en registrering och därmed producera gutefårskött, säger Pontus Elivingsson på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande från Hushållningssällskapet.
Björn Hjernquist, ordförande i Gutefårakademin, uppger att detta har skett. En fristående organisation inom Gutefårakademin har bildat Köttrådet som öppen för alla som uppfyller SUB-kraven.
Att kött från hånnlamb fått det högsta skyddet av EU-kommissionen innebär att det numera tillhör de tre svenska livsmedel som hittills fått detta. Förutom Hånnlamb har Kalix löjrom och Upplandskubben denna skyddade ursprungsbeteckning.