För att ta sig framåt behöver man ha koll på vad som hänt bakåt i tiden. Det är en av utgångspunkterna för Uno Gustafsson när han nu ska sätta i gång arbetet med en rapport som Hemses eget utvecklingsbolag hoppas ska bli ett steg på vägen mot fler jobb och bostäder.
Hemse har idag 1 684 invånare. Det har varit betydligt fler, historiskt sett. En slumrande ort fick en kraftig expansion i slutet på 1800-talet i och med järnvägens tillkomst.
Hundra år senare hade i stället bilismen bidragit till att handelsområdet kring Storgatan kunde växa. 1990 var invånarantalet uppe i cirka 2000, men på bara ett decennium sjönk det sedan med flera hundra.
– Som en följd av den ekonomiska krisen i Sverige, analyserar Uno Gustafsson.
Han är permanentboende i Hemse sen 2010, har son och sonson på nära håll. Efter ett långt yrkesliv är han nu pensionär. Han har varit barnomsorgschef i Stockholm, vårdföretagare med vårdboenden på åtta platser i landet och har en doktorsgrad i historia.
Han är intresserad av lokala utvecklingsfrågor, så det låg nära till hands att han skulle dras in i Knutpunktens arbete för att utveckla Hemse. Så blev det också, han är med i styrelsen sen fem år. Han har också tills helt nyligen varit styrelseordförande för Gotlands Skog och Miljö, GSM.
Hemses sakta men stadiga tillväxt bröts i nästa ekonomiska svacka, när följderna av den spekulativa amerikanska finansmarknadens krasch spred sig över världen för snart tio år sedan. Och sen lades gummifabriken ner, vilket förstås också drabbade befolkningsutvecklingen i Hemse.
– Nu har vi satt upp målen hundra nya jobb och hundra bostäder säger, säger Uno Gustafsson.
På sikt bör tilläggas, närmare bestämt före 2025. Sett i ljuset av att Arbetsförmedlingen räknar med 175 nya jobb och 500 ersättningsrekryteringar på hela Gotland under det närmaste halvåret och sett till den bostadsproduktion som planeras utanför Visby är det mycket högt ställda mål.
Trots motgångar och utmaningar pekar Uno Gustafsson på att Hemse har utvecklingspotential: det är relativt bra service, både offentlig och kommersiell med vårdcentral, skola, bibliotek, idrottsanläggningar, flera banker, restauranger, livsmedelsbutiker och en levande detaljhandel.
I Hemse pågår sedan en tid närbesläktade projekt. Orten har pekats ut som en av tre på Gotland, intressanta för pilotprojekt med Region Gotlands stöd, efter den turné med stormöten som politiker och tjänstemän deltog i under våren 2017. På möten i Hemse har idéer om att utveckla isladan och badet ventilerats, liksom att bygga fler bostäder.
– Det jag för min del ska göra i första skedet är att ge en lägesbeskrivning, med hjälp av en mängd körningar hos Statistiska centralbyrån, kommenterar Uno Gustafsson.
Av projektets beviljade 387 000 kronor kommer 248 000 från landsbygdsprogrammet, 124 000 från Leader Gute och en mindre del från Sparbanksstiftelsen Alfa. Körningarna hos SCB är, jämte projektledningen, den stora utgiftsposten.
Ändå visade det sig, efter förfrågan hos SCB, att det blir billigare att ta fram data för hela Sudret, jämfört med statistik enbart om Hemse. Därför har projektet också döpts till ”Utveckla Sudret”.
Sudret definieras i samhällsplaneringen som de 29 socknarna på södra Gotland, där Silte, Levide, Gerum, Lojsta, Stånga, Etelhem, Garde, Alskog och Ardre ingår och utgör gränsen norrut.