Bristen på grundvatten har fått flera att jubla över höstens rikliga regnskurar, men det har även ställt till det på sina håll. Förra veckan skrev GA om att stora delar av öns morots- och potatisodlingar ligger under vatten.
Mika Pettersson på gården Anderse i Lau, är en av de många lantbrukare som har satsat på durumvete, men årets resultat är ingen rolig historia.
– Det gick åt helvete alltihop, rent ut sagt, säger han.
I början på året hårdlanserade Lantmännen och Kungsörnen pasta gjord på gotländskt durumvete. På Gotland finns det ett 60-tal bönder som har provodlat durumvetet.
– Det har ökat ganska mycket, men det har inte alls varit något bra år. Det är en hel del som har blivit nerklassat på grund av att det inte duger, säger Göran Qviberg, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.
För att kunna göra pasta krävs det att durumvetet har ett högt falltal, vilket är ett kvalitetsmått som anger hur seg pastadegen kan bli.
Årets första skördar, i augusti, levererade durumvete av god kvalité, men sedan sjönk den drastiskt.
– Det är ganska stora volymer som har blivit nedklassade till foder, konstaterar Mikael Jakobsson, driftschef på Lantmännen Gotland.
Av de 5 000 ton durumvete som de räknat med att ta emot, var det ungefär 3 500 ton som dög till att göra pasta av. Cirka 30 procent försvann alltså.
För de lantbrukare som fått sina leveranser nedklassade innebär det ekonomiska förluster.
– Jag tappar väl en 100 -150 000 när det blivit foder istället, säger Mika Pettersson i Lau.
Den gotländska pastan kommer att säljas i livsmedelsbutikerna trots den dåliga skörden, men satsningen har kommit av sig något.
– Vi hade tänkt göra mer Gotlandspasta i år, men nu blir det ungefär lika mycket som ifjol, säger Mikael Jakobsson.
Gotland är den enda regionen i Sverige där det odlas durumvete och normalt sett så lämpar sig klimatet, med många soltimmar, för just den typen av gröda.
Göran Qviberg hoppas att årets dåliga skörd inte ska påverka alltför mycket. För de lantbrukare som har satsat är det en dyrare odling än för vanligt vårvete.
– Risken är att durumvetet får ett bakslag i och med det här året. Får man en misslyckad odling och får dåligt betalt för det, då är man kanske inte riktigt lika hågad att fortsätta att odla det. Vi hoppas att det inte är så, men sånt har hänt förut, att det har blivit bakslag för grödor efter ett dåligt år, säger Göran Qviberg.
Mika Pettersson, som har testodlat durumvete i sju år, blir inte avskräckt av ett olönsamt skördeår.
– Nej, det ska jag fortsätta med, så fort kan man inte lägga av, säger han med eftertryck i rösten.