Nu ökar den gotländska mjölkproduktionen

Sedan 2015 har ersättningen till mjölkbönderna höjts med nära 50 procent. Det märks vid Visbymejeriet, där Arla i år ökat invägningen mer än i övriga landet.

Foto: Per Leino

Lantbruk (GA)2017-09-06 06:00

Förra året minskade invägningen i Visby med 5 500 ton. Mejeriet tog emot den minsta mängden på tio år.

I år har det vänt.

– I hela landet har Arlas invägning ökat med en procent. På Gotland är ökningen 4-5 procent, berättar mejerichefen Magnus Dahlblom och tillägger:

– Det är fantastiskt positivt. Ju större volym, desto mer har vi att fördela våra kostnader på.

Flera mjölkproducenter GA talat med tror att den ökade mjölkmängden kan förklaras med att korna får mer kraftfoder. När ersättningen var sämre drog man ner på kraftfodret, eftersom det var olönsamt att ge extra tillskott.

Åsa Ahlström, som arbetar i ladugården hos Johan Pettersson vid Sigsarve i Hejde, tror att det är mer än kraftfoder som spelar in.

– Det är roligare att jobba i ladugården när man får bättre betalt, och mer tid med djuren ger en högre avkastning.

Johan Pettersson började bygga en ny ladugård i slutet av 2014, ungefär samtidigt som ersättningen för mjölken började sjunka. Sista omgången kor flyttade in i den nya ladugården i mars i år. Då hade redan uppgången för ersättningen inletts.

– Det var många som ruskade på huvudet när vi började bygga nytt. Men vi var tvungna, arbetsmiljön och miljön för djuren var inte bra, berättar Johan Pettersson.

– Jag tror att mjölkpriset kommer att fortsätta att gå upp och ner. Men man ska inte se för mycket till ersättningen när man investerar, utan man ska gå på den egna känslan, tillägger han.

Men samtidigt säger Johan Pettersson att utan gårdens övriga verksamheter hade det inte gått. Vid Sigsarve arbetar fyra anställda med skogsentreprenader, dessutom har man maskinstation och förutom bete även åkrar med växtodling.

När mjölkpriset var som lägst 2016 låg det kring 2,60 kronor per kilo, en smärtsamt låg nivå för många producenter. Gotland drabbades av konkurser och gårdar avvecklades. Åren 2014- 2016 lade 43 gotländska mjölkgårdar ner produktionen.

Nu är efterfrågan på grädde så stor, att Arla talar om smörbrist till jul. Produktionen av mjölk har minskat i Europa, samtidigt som efterfrågan på grädde och smör, drivit upp priserna.

Bristen på grädde märker Visbymejeriet av. Här skummas all grädde av för leverans till Arlas mejeri Götene, som bland annat tillverkar smör, Bregott och ostar.

Tidigare skickade Visbymejeriet även ekologisk konsumtionsmjölk till Stockholmsområdet. Lanseringen av gotländsk mjölk i huvudstaden inleddes i februari i år, men lades ner efter ett par månader.

– Vi hade en stabil, men för liten volym på försäljningen. Tillräckligt många kunder var inte beredda att betala mer för att få gotländsk mjölk, berättar Magnus Dahlblom.

Mjölkpriset

Avräkningspriset för mjölk var som högst i slutet av 1970-talet. Då låg det strax under 6 kr/kg (räknat i 2016 års penningvärde).

Under 2014 började ersättningen sänkas. Efter ett ha justerat nivån nedåt flera gånger sänkte Arla i juni 2016 ersättningen till en rekordlåg nivå, strax över 2,30 kr/kg. Anledningen till den låga prisnivån var ett överskott på världsmarknaden. Sedan i juni förra året har invägningen i Europa minskat, vilket stabiliserat och höjt prisnivån.

Sedan i april 2016 har drygt 300 mjölkföretag avvecklats. I april fanns det 3 724 svenska mjölkgårdar.

Antalet mjölkkor i Kokontrollen var i juni i år drygt 11 000 färre än för ett år sedan.

Fakta: LRF Mjölk

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om