Från över 7 500 jordbruksföretag till omkring 1 500, på mindre än 100 år. Så ser utvecklingen ut på Gotland.
Men den som tror att detta innebär en massa outnyttjad åkermark, den är fel ute.
– Ja, de gårdar som håller igång har en mycket större areal i dag, så det är snarare en strukturomvandling som skett, berättar LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt.
Utvecklingen när det gäller åkermark är ett område där Gotland, tillsammans med Öland, verkligen sticker ut i riket.
De flesta av landets län har gått minus gällande mängden odlad mark sedan 1930-talet, ofta med uppåt 50 procent. Gotland har i stället rejäla plussiffror. Socknar som Sproge, Silte och Hablingbo har ett plus på mellan 20 och 50 procent.
– Gotland har stuckit ut i många år i den här statistiken. Samtidigt som gårdar läggs ner får vi större enheter, som behöver odla ännu mer foder till fler djur, berättar Gunilla Lexell på länsstyrelsen.
Varför sticker Gotland ut nationellt?
– Grunden är att ön är ett jordbrukslän, där lantbrukarna hittat nya vägar hela tiden, kanske för att de inte har så mycket att välja på. På andra platser i landet finns fler alternativa sysselsättningar och marken används oftare till annat, svarar Gunilla Lexell.
Bilden bekräftas av Ingmar Danielsson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.
– Vi tillhör ju samma distrikt som Stockholm, så jag ser tydligt hur vanligt det är med omläggningar av skog till åkermark på Gotland, jämfört med fastlandet. Vi hade ett toppår 2015, då nästan varannan hektar skog som avverkades på ön skulle göras om till odlingsmark, berättar han.
Ser du något problem i att mängden skog minskar i stället?
– Vi som håller på med skogsbruk tycker såklart att det är bra om det finns skog kvar. Men markägarna måste vara fria att bestämma vad deras mark ska användas till, tycker Ingmar Danielsson.
Att marken görs om till åkrar har till stora delar ekonomiska skäl.
– Fastighetspriserna är höga på ön, så det har länge varit en god affär att göra om skogsmark i stället för att försöka köpa mark, berättar Anna Törnfelt.
Huruvida utvecklingen är positiv eller inte beror lite på din utgångspunkt, menar länsstyrelsens Gunilla Lexell.
– Jag tittar bland annat på de arella näringarna, men även på det nationella miljömålet ”rikt odlingslandskap”. Utifrån dem är det positivt att vi bibehåller vår odlingsbara mark, säger hon.