– Sverige är inget lågprisland, men vi har andra klassiska mervärden som exempelvis djurvälfärden och låg antibiotikaanvändning, men framåt är det hållbarhet som är nyckelordet. Det ska vi marknadsföra, sa Lars Hermansson.
När det gäller industritillverkat djurfoder så är de fem vanligaste fodermedlen, enligt Jordbruksverket, vete, rapsprodukter, kvarnbi- och sojaprodukter samt korn. Den dominerande proteinkällan i världen är sojamjöl, som i Sverige är GMO-fri. "Finsoja" som Lars Hermansson vill kalla den då den är till hundra procent hållbarhetscertifierad. Vanligaste proteinkällan i Sverige är rapsprodukter. Andra proteinfodermedel är drank, en biprodukt från etanoltillverkningen, solrosmjöl som är på frammarsch, ärtor, åkerbönor, majsgluten och fiskmjöl.
– Åkerbönor är ett bra sätt att odla sitt eget protein, det mesta stannar på gården, men eftersom de tröskas sent kan det vara avskräckande.
Enligt Lars Hermansson är det biprodukterna som är en del av framtidens foder:
– De ska man ta tillvara på. Biprodukter från exempelvis livsmedels- och bioenergiindustrin. Alternativa proteinkällor är insektsprotein som jag bedömer blir förhållandevis dyra, men som kan användas i viss nischproduktion. Inom foderbranschen talar man om gröna och blå proteiner där det gröna står för proteiner från land som exempelvis saft pressad ur lusern. Blå proteiner kommer från havet, exempelvis musselmjöl.
Dock är det varken gröna eller blå proteinkällor som är den stora lösningen på livsmedelsfrågan. Lösningen stavas de livsnödvändiga aminosyrorna, enligt Lars Hermansson.
– Aminosyror är proteinets byggstenar. Att ersätta protein med essentiella aminosyror, det är framtiden!
Exempel på aminosyror är lysin, treonin, tryptofan, valin, isoleucin, leucin och metionin. De tas fram med hjälp av bioteknik. Den enda som är kemiskt framställd är den sistnämnda.
En annan viktig hållbarhetsfråga är den om så kallad precisionsutfodring.
– Det gäller att ge rätt mängd foder, med rätt sammansättning och vid rätt tidpunkt. Förr att kunna göra precisionsutfodring krävs att man kan mäta, väga och styra.
Vinsten är minskade foderkostnader, minskat utsläpp av kväve och fosfor och tidiga identifieringar av sjukdomar.
– Det är klimatsmarta foder och smarta utfodringar som ska lyfta fram Sverige! avslutade Lars Hermansson.