Per Widén radade tydligt upp vilka gräsogräs som ökar på Gotland och som det gäller att stoppa i tid.
Först ut var hönshirset som ett flertal av åhörarna i salen klart och tydligt kände igen.
– Hönshirset är ett stort problem ute i världen, bland annat i risodlingar. Till Sverige har hönshirsen kommit med grönsaksfrö och majsutsäde. Sedan några år ökar spridningen i södra Sverige, men även på Gotland. Hönshirs kan bli 150 cm högt och varje planta ger 2 000 frön, sa Per Widén.
Hönshirs älskar vatten och gror sent på våren, först när jorden är 13 grader och varmare. Oftast efter det att de vanligaste ogräsen redan är bekämpade.
– Ett komplement till kemisk bekämpning är blindharvning och ogräsharvning. Det finns även risk för resistens om man inte varierar mellan olika typer av preparat, påpekade Per Widén.
Ett annat hot är vitgröe, vanlig i trädgårdsgångar, men som numera även återfinns ute på åkrarna.
– Det är ett kortvuxet gräsogräs på 5-20 cm. Den är en- till tvåårig, övervintrar och bildar frö februari till oktober och ger cirka 500 frön per planta. Fröna är långlivade i marken, upp till fem år.
– Låt inte vitgröe stå kvar efter skörd! Den är fuktälskande och växer i alla grödor, sa Per Widén och förklarade att vitgröe sänker skörden med cirka 10 procent vid 100 plantor per kvadratmeter.
Bästa sättet att bekämpa vitgröe är på hösten, men även en uppföljande vårbekämpning kan behövas.
Dock är det renkavlen, även kallad Wallingräset, som är det riktigt stora problemet på Gotland.
–Det kom troligen in på 1930-talet, men har börjat sprida sig på senare tid. Wallingräset ska man verkligen har respekt för, det är det största hotet! varnade Per Widén och uppgav uppseendeväckande siffror på risker med upp till 70 procents skördeförluster.
– Renkavlen är ett stort problem i Europa och finns på cirka nio miljoner hektar, där hälften av arealerna har problem med att bekämpningsmedlen har vikande effekt: resistens. I Sverige finns renkavle på cirka 40 000 hektar.
Renkavlen är resistensbenägen och gynnas av höstgrödor.
– Den är "synkad" med höstvetet, men har en kortare utvecklingsrytm än den så den hinner gro och drösa. Renkavlen sätter rikligt med frö, 500 per planta vilka tre veckor efter blomning är grobara.
Hur bekämpar man då detta "monsterogräs"? Per Widén trycker hårt på en ökad medvetenhet om hur renkavlen sprids. Lantbrukare i hårt drabbade Skåne rapporterar om att de "fick in det med halmpressen", den "kom in med betupptagaren/ärttröskan" eller så här: "De parkerade tröskbordet på åkern under ett par dagar". För att bekämpa renkavlen måste man kombinera flera olika åtgärder, inte bara kemisk bekämpning, enligt Per Widén.
– Det krävs kemisk höst- och vårbekämpning tillsammans med andra åtgärder. Merkostnaderna för detta kan landa på 1 000 kronor per hektar.
Viktigt är dock att förebygga spridning av alla sorters gräsogräs.
– Flera gräsogräs sprids med maskiner så ställ krav på din entreprenör och halmleverantör! Vad gäller handeln med maskiner så är Norge ett föredöme. Där krävs ett intyg om att de är rengjorda från jord och boss. Ni borde ställa samma krav på Gotland!