Det råder full aktivitet vid Skogs i Hejde, men Peter Hansson tar sig tid för att prata mjölkpriser och de positiva vindar som sakta börjat genomsyra branschen efter att antalet mjölkbönder drastiskt minskat de senaste tio åren.
– Det försvinner en mjölkbonde per dag i Sverige, säger Peter Hansson när han gör en kort paus i arbetet på gården. Denna dag sker den årliga tvätten av stallarna som åter blir ljusa och fräscha inför hösten och vintern.
– Många är väldigt, väldigt trötta, förklarar Peter Hansson och fortsätter:
– Blir det en kris till då orkar inte jag längre. I dag ligger mjölkpriset på 3,62 och jag får 3,50 eftersom mina kor ger en lite magrare mjölk, men det var nere på 2,30 förra året. Det förstår du själv, då går det inte ihop, säger han bestämt.
Skogs i Hejde köptes av Peter Hanssons farfarsfar 1904. När Peter tog över föräldragården 2003, bestod den av 30 mjölkkor. I dag är det 120.
– Stallet med två robotar och automatiserad mjölkning byggdes 2011, så det är sex år gammalt. Det har kostat och jag har kämpat hela tiden, säger han och ser trött ut.
Peter Hansson sköter gården med hjälp av en halvtidsanställd.
– I övrigt köper jag in rätt mycket tjänster, som exempelvis när det gäller gödselkörning, sådd och skörd. Det blir ju istället för att ha en massa anställda och gör att jag kan ha fokus på korna.
I dag efterfrågas fetare mjölk och feta produkter som grädde och ost. I slutet av augusti skrev Arla på sin hemsida att "den senaste tidens kraftiga prisökningar på industrimarknaderna, särskilt när det gäller fett, har börjat ge effekt på företagets intjäning, och det kan vi överföra till ett högre mjölkpris till våra ägare. Arla höjer därför priset på mjölk till mjölkbönderna igen i september, för både konventionell mjölk och ekomjölk, med cirka 9,5 svenska öre per kilo."
I januari låg priset på 3,30 kronor per kilo och har pendlat under följande månader mellan 3,24-3,44 för att i september ligga på 3,62.
Peter Hansson har därför påbörjat vad han kallar för ett "litet miniprojekt".
– Jag köpte in fem Jerseykvigor för ett småskaligt miniprojekt och en del kollegor har idiotförklarat mig, säger han och skrattar.
Anledningen är att Jerseyn ger en fetare mjölk än Peters Holsteinkor. Tanken är att de på sikt ska hjälpa till att totalt höja fetthalten i den mjölk Peter levererar. Att Jerseyn dessutom är liten gör att den äter mindre och kräver mindre utrymmen och det inte så dumt, anser Peter som även förklarar att de sägs vara rätt egensinniga.
– Men blir det lyckat så tänker jag fortsätta, trots att det tar tid att ändra fetthalten. Det är som att vända en oljetankers, säger han.
När jag frågar om semester och tid till återhämtning, ler han snett och säger att "tja, det blev två lediga dar i juli, men jag skulle behöva vara ledig ett halvår. Minst".
– Det jag vill flagga för är att vi bönder har jobbat livet ur oss i flera år. Själv är jag så fruktansvärt utarbetad. Det har varit en gigantiskt ångest. Det pris som är idag gör bara att det går runt, men det gör ändå att det är lättare att andas, man har inte kniven mot strupen.
Peter Hansson förklarar att drömmen vore att mjölkpriset kom över 4 kronor.
– Och att det var så i 10 år utan att allt annat blev dyrare! Då skulle jag kunna bygga ett ungdjursstall på gården och slippa ha djuren spridda på tre olika gårdar. Det är jobbigt så det skulle spara tid.
Det har blivit dags att ta en bild till artikel och vi går ut i hagen bland ett gäng nyfikna, svartvita kor. Jag frågar honom om han känner till varje individ, alla 120, och han ser nästan förvånat på mig. Självklart, så mycket tid som han ägnar åt sin besättning. När jag sedan frågar vad det är som gör att han fortfarande orkar, vad som hjälper honom att ladda batterierna, kommer svaret direkt:
– Det är att sova och umgås med familjen, säger han och tystnar plötsligt.Han funderar en stund och det drar plötsligt som ett ljus över ansiktet.
– Och avelsarbetet med korna. Det är där man får energikicken!
Fler nyheter från Lantbruk:
"Gör smarta investeringar som minskar kostnaderna"
Koskulpturer med karaktär– naturen är Bruno Engströms inspirationskälla