Bröderna Håkan och Niklas Hermansson är elfte generationen på Havor. Tillsammans har de drivit gården sedan 1994.
– Vi jobbade några år utanför gården med andra saker, men det fanns ett intresse att ta över, säger Niklas och slänger en blick på brodern Håkan som nickar instämmande, innan han fortsätter:
– Även om vi inte kan göra precis vad vi vill så innebär det någon sorts frihet, säger han.
På Havor har det har funnits slaktsvin sedan 1960-talet och idag arbetar totalt sex personer på gården.
– Mycket har förändrats, numera är vi ju även arbetsgivare, säger Niklas.
Drygt två år har gått sedan omställningen till Krav, men arbetet inleddes redan för cirka fyra år sedan eftersom det tar tid innan, exempelvis, karenstiden på djuren är över, foder samlats in och alla regler är uppfyllda. Anledningen till att de valde att ta steget till Krav-godkända grisar stavas lönsamhet.
– Skälet till omställningen var till en början den bristande lönsamheten, men min fru Hanna, som också är med och driver gården, träffade andra kravgrisbönder och blev eld och lågor när hon pratade med dem, säger Niklas.
Både han och Håkan ångrar inte beslutet och berättar att de numera tycker att det är roligare att jobba med djuren numera och att de, bland annat genom att de har utevistelse året om och går på bete på minst fyra månader per år, som är ett av kraven, ser att grisarna lever ett mycket gott liv.
- Fast jag tycker inte att man ska överdriva det där för det var bra innan också! Vi har bra djurskyddsregler i Sverige, säger Håkan bestämt.
Han tycker att den stora skillnaden gäller slaktsvinen som fått väldigt mycket mer plats och större utrymmen att röra sig på. Ute på åkrarna finns de små grisarna ute på naturbeten från tre veckors ålder, i olika fållor beroende på ålder de har. Fållorna ligger lite avskilt från gården och där bor de, med möjlighet att söka skydd i hyddor och med fri tillgång på ensilage när de inte har bete, fram tills dess att de är 15 veckor.
Den största effekten Håkan och Niklas noterat är grisarnas hälsa.
– När de små grisarna ska avskiljas från mamman är det en kritisk period eftersom de, i princip över en natt, ska vänja sig vid att spjälka spannmål istället för mjölk, och då är det lätt hänt att de får magproblem. Men när de går ute är det mycket bättre, säger Niklas.
Han ler när han berättar om den dag då grisarna släpps ut på bete:
– De går bara tre meter sedan börjar de böka och får verkligen följa sin natur!
Havors största kunder är Ica eko och Änglamark där de största volymerna hamnar. Dock går det inte att se att köttet kommer från Havor och Gotland, vilket bröderna tycker är lite synd. Enda undantaget är den snart stundande julskinkan, Havorskinkan, som är centralt listad hos Ica och säljs över hela Sverige. Några butiker på Gotland har även kött från deras grisar året runt.
Vi kommer in på det här med mat och hur mattrender får direkta konsekvenser för lantbruket.
– Det har ju kommit det här med vego, men trots det har konsumtionen av svenskt kött inte gått ner. Det är importen som sjunkit, säger Niklas och förklarar vidare att han själv tror att kött kommer att bli något man inte äter varje dag.
I den nyligen presenterade Lantbruksbarometern framkom det att det är framförallt är grisbönderna som är positiva och tror på en positiv utveckling inför nästa år. Både när det gäller lönsamhet och förtroende från konsumenterna. Håkan och Niklas håller delvis med, men upplever ännu inte det uppsving som många talar om.
– 1-2 procent av svensk grisproduktion är Krav och just nu har Europa-priserna gjort en fantastisk ökning, men vi kravbönder märker inte riktigt av det ännu, förklarar Niklas.
Han skakar lite på huvudet och tillägger att skälet till det höga prisläget egentligen är tragisk då den beror på den afrikanska svinpesten som slagit hårt i flera länder.
– Det som driver upp priserna är exporten till Kina, så vi tror att vi kommer att dras med i det, men att det blir med en viss fördröjning.
I dag har man på Havor cirka 140 suggor i Krav-produktionen och levererar i år 3 200 slaktsvin. På gården finns även 60 dikor som hjälper till att hålla hagarna öppna.
– Vi föder upp alla avkommor här. Det enda vi köper in är semindoser, säger Niklas.
Grisproduktion innebär att allt rullar på i ett jämnt flöde eftersom man har lika mycket grisar året runt vilket gör att det flyter på i ett sorts cykliskt förlopp. Nu, efter två år sedan omställningen, kan de båda bröderna på sätt och vis andas ut och kanske ta det lite lugnare.
– Det här är första vintern som allt är färdigt så nu är det mest förvaltning, säger Niklas som dock erkänner att det hela tiden finns planer framåt, även om han just nu inte vill avslöja vad.
Även om Kravgrisbönder får ut den dubbla noteringen jämfört med den konventionella grisnäringen så innebär det inte en dubbel förtjänst eftersom Krav-godkänd grishållning innebär högre foderkostnader, mer arbetstid och personalkostnader, bland annat.
– Nu hoppas vi att trenden fortsätter med efterfrågan på svenskt kött och gärna att den ökar så att det finns en efterfrågan på våra varor, säger Niklas Hermansson och får medhåll av sin bror.
Nu väntar den tid då maten, och inte minst julskinkan, står i fokus och några av dem kommer att ha sitt ursprung från just Havor, från grisar som levt enligt sin natur med jord på sina trynen.