Flera lärare säger upp sig efter missnöje

Knappt 30 procent av Gotlands lärarkår har fått ta del av regeringens lärarlönelyft. Kerstin Stensson är en av alla som blivit utan löneökningen. Nu säger hon upp sig.

Besviken. Kerstin Stensson är en av alla lärare på ön som inte fått ta del av lärarelönelyftet på 2 500 kronor extra i månaden. Nu har hon lämnat in sin avskedsansökan.

Besviken. Kerstin Stensson är en av alla lärare på ön som inte fått ta del av lärarelönelyftet på 2 500 kronor extra i månaden. Nu har hon lämnat in sin avskedsansökan.

Foto: Rolf Jönsson

Lärarlönelyftet (GA)2016-11-16 05:00

För ett par veckor sedan skrev GA om regeringens lärarlönelyft som skulle delas ut runt om i Sverige. På Gotland har regionen fått 14 miljoner kronor i bidrag, och nu är det klart vilka som får ta del av pengarna. Sammanlagt är det 320 lärare som ön som får en löneökning på 2 500 kronor. Resten, mer än 70 procent, får inte ett öre. En av dem är Kerstin Stensson på Wisbygymnasiet.

– Jag lämnade in min avskedsansökan i går (läs måndag) gråtandes. Jag älskar mitt jobb, jag trivs bra. Det här är mitt drömjobb. Men när jag flyttade till Gotland fick jag gå ner mycket i lön för att få jobba här, säger Kerstin Stensson.

Kerstin Stensson har varit lärare i sju år. Av dem har hon jobbat på Wisbygymnasiet i ett och ett halvt år. Vilket också är anledningen till att hon inte fick ta del av löneökningen.

– Jag har inte jobbat här i fyra år och då plockades jag bort. Det är absolut inte så att jag tycker att jag är värd mer än någon annan, men för mig är det viktigt med ett lyft för samtliga lärare som är utbildade. Det som händer är väldigt tråkigt, säger hon.

Hur är stämningen på jobbet?

– Det är en stämning man kan skära i med kniv. Man ifrågasätter varandra.

Kerstin berättar att väntan på beskedet var det värsta.

– Det har varit spekulationer kring vilka som har en chans att få lönelyft och vilka som inte har det. Folk blir utpekade, vem gör vad och hur mycket gör respektive lärare. Det är ett väldigt obehagligt arbetsklimat.

Innan pengarna delades ut föreslog Kerstin att lärarna skulle strejka, men intresset från andra var inte särskilt stort.

– Många är i behov av en löneökning. Jag är förvånad att lönerna är så låga efter fem års utbildning. Vi har fantastiska lärare, men lönerna här skulle inte accepteras någon annanstans.

En av de rektorer som tvingats ta beslut kring vilka lärare som ska få lärarelönelyft och inte, är Luis Barnes på Guteskolans gymnasium.

– Jag tycker att det här har varit det värsta jag gjort under min tid som rektor. Det här är ett lärarlönelyft som inte blev ett lyft. Det här har bara satt grus i maskineriet, säger han och fortsätter:

– 99 procent av min personal är berättigad till pengarna, men systemet med att lärarna ska få 2 500 kronor gör att det inte räcker till alla. Den här reformen är inte genomtänkt.

Han berättar att lärarna som inte fått löneökningen är besvikna på reformen, inte på honom personligen.

– Flera lärare känner sig kränkta i sin yrkesroll och att de känner att de lika bra kan byta yrke. En lärare sa till mig att hen på morgonen kom till skolan som en stolt lärare, men åkte hem som mindre värd.

Hur är det att tvingas ta ett sådant här beslut som rektor?

– Det är problematiskt. Jag har inte ägt hela processen, utan någon annan har gett mig villkoren. Situationen blir konstig när jag ska välja några utifrån luddiga kriterier och pengarna är begränsade.

Fakta:

Regeringens delade nyligen ut ett lärarlönelyft på tre miljarder. Kommunerna har fått bidrag till att öka lönerna, men ökningen måste vara mellan 2 500-3 500 kronor per lärare, något som gjort att alla inte fått ta del av ökningen. Utan rektorerna måste välja ut lärare från tolkningsbara kriterier.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!