Tippningen av frätande, bränd kalk i det gamla kalkbrottet vid Storugns har spridit damm flera kilometer i omgivningarna vilket medfört att grannar klagat hos länsstyrelsen och att bolaget även polisanmälts. Efter en inspektion i november ställde länsstyrelsen 11 frågor till bolaget. Bland annat ville man ta del av tillstånd som ger rätt till tippningen.
Åtta sidor långt svar
Och i sitt åtta A4-sidor långa svar på de 11 frågorna tillbakavisar Nordkalks platschef Mikael Lindberg bestämt att bolaget inte skulle ha erforderligt tillstånd. Men detta gäller för det fristående dotterbolaget KPAB (Kalkproduktion Storugns AB) som i sin kalkugn producerar ett filterstoft som deponeras i Nordkalks deponi. Något som pågått minst sedan 1991 med länsstyrelsens godkännande.
- Tillståndet att deponera filterstoftet regleras i KPAB:s senaste miljödom som fastslogs av Miljödomstolen 2004. Länsstyrelsen var ansvarig för tillsynen av KPAB under 2003 och 2004 när denna nya miljödom togs fram. Så länsstyrelsen får därmed anses ha haft full kännedom om att KPAB:s gamla tillstånd från 1988 ersattes av en ny miljödöm 2004, framhåller Mikael Lindberg, och tillägger att det inte heller finns preciserat hur deponeringen ska gå till.
Stoftuppkastning
Bolagen bedömer gemensamt att den stora problematiken vid deponeringen av filterkalk är den uppkomna "uppkastning av filterstoft" som ibland sker vid tippningen nerför den branta pallkanten, beroende på ofördelaktiga vindriktningar. Ett problem som är relativt nytt eftersom man tidigare valt tippningsplats efter rådande vindriktning.
Men på grund av rasrisk har från 2007 tippningen bara skett på den östra pallkanten för att säkra arbetsmiljön för de tippande fordonen.
Den nuvarande deponeringsplatsen räcker bara några år till. Därför söker man nu alternativa lösningar för hanteringen av filterstoft. Det handlar om att få det avsatt som någon form av produkt.
Detta arbete har påbörjats under hösten men har inte kunnat nå en snabb och enkel lösning. Därför har bolagen påbörjat arbete med att försöka finna lämplig teknisk utrustning som kan förebygga den uppkomna damningen vid deponeringen, i avvaktan på en mera permanent lösning. Ett försök ska göras med att vattenbegjuta med hjälp av vattendimma. Nordkalk framhåller också att man i dialogen med Storugns byalag har lovat att överväga att plantera en trädridå omkring upplagshögarna och verket nere i hamnen för att på sikt minska dammspridningen genom att minska vindhastigheterna i området.
I samband med att Bungetäkten tas i drift kommer dock Nordkalk att ansöka om ett nytt verksamhetstillstånd och då finns möjlighet att ta ett samlat grepp om buller och damning, menar Mikael Lindberg.