För sin cementproduktion i Slite-anläggningen, vill Cementa köpa en del av sitt årliga behov av kalksten från Nordkalk i Storugns. I sin egen trafikutredning, som man tagit fram inför prövningen om förlängt tillstånd, anger företaget att cirka 65 000 ton sten ska fraktas mellan Storugns och Slite varje månad, i cirka elva månader.
Det innebär 80 lastbilar tur och retur per dygn – eller en transport var tionde minut. "Värderingen är, att vägnätet i nuvarande status har en kapacitet relativt långt över dagens förhållandevis låga flöden", skriver man i utredningen.
Men frågan är vad människorna, de boende längs med vägen, tycker, känner – och tror?
– Jag tycker egentligen ingenting om att de måste köra. Jag kan nog ha förståelse för det, säger Cecilia Hammander vid Banne i Lärbro, en gård som ligger mitt i den vänstersväng som transporterna väntas ta när de lämnar väg 148 från Lärbro och vidare mot Slite.
Men hon kan förstå om folk känner en oro över den ökade mängden tunga lastbilstransporter.
– Det är väldigt mycket trafik redan i dag. Det är det verkligen. Men jag tror att det drabbar dem som bor inne i centrum mer, säger Cecilia Hammander.
Det finns ett övergångsställe i tätorten Lärbro, och det ligger strax söder om in- och utfarten till Storugns. Mary Josefsson bor mittemot den, i det gamla bankhuset, med sin lilla altan som vetter ut mot korsningen.
– Det är extremt mycket trafik här, både med lastbilar som kör sten men också alla transporter samt personbilar som kör genom samhället. Och det är få som håller 50, det kan jag säga.
Hon besväras inte av bullret. Hon har vant sig och tänker faktiskt på det först när hon öppnar altandörren för att röka.
– Det är livsfarligt här, oavsett ökad trafik eller ej, och då tänker jag särskilt på alla barn som korsar vägen varje dag. Det är många som inte använder övergångsstället, så varför man inte sätter upp fler sådana är en gåta.
Stunden senare kommer ett gäng från Lärbro förskola mot oss, på väg tillbaka från en promenad.
– Det är jättemånga av våra barn som bor på andra sidan vägen mot förskolan. De små barnen hämtas ju av föräldrar men de lite äldre, som går i skolan, tar ju den snabbaste vägen över gatan, säger Marianne Persén som jobbar på förskolan.
Minéa Karlsson är 20 år och har bott hela sitt liv i Lärbro. Hon tror inte att ytterligare några transporter i timmen kommer att påverka henne.
– Det har alltid varit mycket trafik och lastbilar. Men jag är bekymrad över den här vägen, mest för min lillebrors skull eftersom han korsar den varje dag på väg till skolan.
Cecilia Hammanders barn är så pass stora nu, berättar hon.
– Men jag skulle inte låta de gå den vägen in till centrum, direkt, säger hon samtidigt som katten Sven vandrar iväg lite väl farligt nära vägkanten.
– Vi har redan förlorat en av katterna. Han blev påkörd här i närheten.