Nordkalk har brutit kalksten i Klinthagen i 35 år. Kvar att bryta med det befintliga tillståndet finns nu knappt 13 miljoner ton. Det är mest märgelsten, en kvalitet med begränsad efterfrågan. Hur länge brytning kan pågå med nuvarande tillstånd är oklart.
– Det finns inte något exakt årtal då stenen tar slut då det beror på efterfrågan och produktionstakt. Kalkstenen som är viktigast för oss räcker minst för den tid som den pågående tillståndsprövningen tar och för andra kvaliteter väsentligt längre än så, det vill säga flera år längre än till 2025, säger Ola Thuresson vid Nordkalk.
För att kunna fortsätta på längre sikt behövs ett nytt tillstånd. Nordkalk har lämnat in en ansökan till mark- och miljödomstolen. Bolaget gör ett nytt försök att få öppna ”Nordvästra Klinthagen”. Det är ett drygt 22 hektar stort område som innehåller cirka sex miljoner ton åtråvärd sten av stålkvalitet, som är en bristvara i de övriga delarna av Klinthagen.
2021 sade mark- och miljööverdomstolen nej till ansökan om att få öppna Nordvästra Klinthagen. Det skulle ha för stor påverkan på förekomsten av apollofjäril och svartfläckig blåvinge, och de skyddsåtgärder Nordkalk var beredd att vidta ansågs inte tillräckliga.
Naturvårdsverket har inget att erinra mot att Nordkalk fortsätter att bryta i de områden av Klinthagen som redan har tagits i anspråk, men motsätter sig att brytning påbörjas i Nordvästra Klinthagen. Ett tillstånd för brytning i det området skulle innebära ett avsiktligt dödande av apollofjäril och svartfläckig blåvinge, med risk att ägg förstörs. Nordkalks föreslagna skyddsåtgärder är inte tillräckligt effektiva för att undviken en otillåten påverkan på fjärilsarterna, tycker Naturvårdsverket som anser att det krävs dispens från artskyddsförordningen för att brytning ska kunna tillåtas i det området. Någon sådan ansökan har bolaget inte för avsikt att söka.
Även länsstyrelsen anser att Nordkalk behöver dispens från artskyddsförordningen. Men länsstyrelsen är kritisk på flera andra punkter, och anser därför att mark- och miljödomstolen ska avvisa hela bolagets ansökan. Bland annat anser man att Nordkalks ansökan även borde omfatta verksamheten vid Storugns, eftersom den är nära integrerad med brytningen i Klinthagen.
Länsstyrelsen befarar att fortsatt brytning riskerar att äventyra grundvattentäkten Norra Gotland–Kappelshamn, med bland annat saltvatteninträngning i privata brunnar. Brytningen kan dessutom ge betydande påverkan på Natura 2000-områdena Mölner myr, Vitärtskällan och Hoburgsmyr. Även Naturvårdsverket oroas över påverkan på Hoburgsmyr, och anser att domstolen bör överväga om Nordkalk behöver ett Natura 2000-tillstånd för att få fortsätta brytningen.
Med en utvidgad täkt kommer avledningen av grundvatten att öka med cirka 200 000 kubikmeter till cirka 1,1 miljoner kubikmeter. Region Gotland har enligt det tidigare tillståndet rätt att ta 300 000 kubikmeter från den stora sjö som bildats i täkten. Regionen vill dock se ett skydd för privata brunnar, och att fastighetsägare kompenseras om de drabbas av vattenbrist, förorening eller saltpåverkan.
Regionen vill även se villkor som gör att Nordkalk inte överskrider gränsvärden för buller vid bostäder, och vill även att mark- och miljödomstolen stramar upp villkoren rörande vibrationer.
Bland de som yttrat sig över ansökan finns även Urbergsgruppen och Naturskyddsföreningen. Båda anser att Nordkalks ansökan bör avslås i sin helhet. Naturskyddsföreningen anser att de utredningar och den miljökonsekvensbeskrivning som bolaget lämnat in har sådana brister att ett tillstånd inte kan lämnas.