Föreningen vann rond ett om Lantmäteriets chocknota

Lärbro Fleringe Fiber ekonomisk förening ska få tillbaka nästan en miljon kronor från Lantmäteriet, enligt domstolsbeslut. Men Lantmäteriet överklagar.

Mark- och miljödomstolen dömer till Lärbro Fleringe Fiber ekonomisk förenings fördel i tvisten, men sista ordet lär inte vara sagt.

Mark- och miljödomstolen dömer till Lärbro Fleringe Fiber ekonomisk förenings fördel i tvisten, men sista ordet lär inte vara sagt.

Foto: Johan Nilsson/TT

Lärbro2020-04-20 06:42

Mark- och miljödomstolen dömer till Lärbro Fleringe Fiber ekonomisk förenings fördel i en tvist med Lantmäteriet. Det handlar om Lantmäteriets fakturor avseende en förrättning om ledningsrätt. 

Enligt domstolens beslut, i totalt åtta olika domar, ska föreningen få tillbaka 948 590 kronor av de 1 516 719 kronor som Lantmäteriets sammantagna nota gick på. Lantmäteriet ska dessutom betala föreningens rättegångskostnader på 51 200 kronor, vilket när det gäller handläggning i Mark- och miljödomstolen är mycket ovanligt. 

Men domstolen menar att det här finns "synnerliga skäl".

Magnus Röcklinger, kassör i fiberföreningen, är glad över domstolens beslut.

– Domstolen har justerat våra yrkanden om att få pengar tillbaka på några punkter bara. Men står sig domen, eller egentligen domarna, så är det ok.

Detta "men" handlar om nästan en miljon kronor för fiberföreningen. För Lantmäteriet har överklagat Mark- och miljödomstolens beslut. På vilka grunder återstår att se. Lantmäteriet har i Mark- och miljööverdomstolen fått anstånd till den 24 april med att utveckla sina argument. Men i överklagandet framgår i vilket fall att Lantmäteriet inte tänker ge efter på en enda krona.

Gotlands Tidningar uppmärksammade fiberföreningens problem med kostnaderna för förrättningen i september 2018: "Lantmäterinotan blev en chock" var rubriken.

– Baserat på andra förrättningar hade vi förväntat oss en kostnad på 450 000 kronor, säger Magnus Röcklinger.

Föreningen ville ha ledningsrätten på de cirka 400 fastigheter som berörs av fibernätets stam.

– Då blir nätet skyddat och föreningen får rätten att gå in på annans mark. Vi hade förberett det hela med markupplåtelseavtal, fortsätter Magnus Röcklinger.

Det som sedan inträffade var att Lantmäteriet, utan att föreningen begärt det, började nogsamt utreda varje berörd samfällighet, 84 till antalet,  många mycket gamla och med många delägare. Utan att föreningen fick någon förklaring man kunde godta delades ärendet upp i åtta separata beslut. 

Handlingar försvann och ett stort antal handläggare på Lantmäteriet kom att involveras. Kostnaderna rakade i höjden.

– Och vi fick ingen information, säger Magnus Röcklinger.

I den kritiken får man rätt i domarna från Mark- och miljödomstolen. Där står i domskälen att "...den kostnad som debiterats i respektive förrättning är avsevärt högre än normalt...". Lärbro Fleringe Fiber har inför beslutet i domstolen begärt att Lantmäteriet ska redogöra för hur mycket av förrättningskostnaderna som handlat om att utreda "tidigare outredda samfälligheter". 

Men trots att domstolen förelagt Lantmäteriet att yttra sig om den saken har det "inte tillräckligt konkret framkommit", sägs vidare i domen.

Lantmäteriets inställning i Mark- och miljödomstolen var att debiteringsnivån, med en genomsnittlig timkostnad på 1 437 kronor, "är befogad". Och samfällighetsutredningarna menar man var väl motiverade,

I väntan på domen har fiberföreningen höjt insatskapitalet med en tusenlapp vardera för de 444 medlemmarna. Vid årsmötet i februari i år beslutade man öka det med ytterligare 500 kronor per medlem.

– Vi har likviditetsproblem nu, men försöker lösa det utan ny utdebitering, i väntan på dom i högre instans, säger Magnus Röcklinger.

Lisa Hambraeus, enhetschef på Lantmäteriet avvaktar med kommentarer tills myndigheten utvecklat sin överklagan.

Detta är ledningsrätt

Ledningsrätt gör det möjligt för en ledningsägare att dra fram ledningar över annans mark för viktiga samhällsfunktioner som el, telefoni, bredband, fjärrvärme, vatten och avlopp, ska bli tillgängliga för alla. Ledningsrätt bildas genom en lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen. Ledningsrätten gäller längs hela ledningssträckan och förändras inte vid ägarbyten eller när gränser ändras och kan knytas till en juridisk person (till exempel ett bolag eller en förening). Källa: Lantmäteriet 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!