Johannes Bergbohms traktor.
För cirka en vecka sedan lades ny vägbeläggning på delar av väg 148. Åtgärden består i att de spårfåror som uppstått genom slitage har fyllts igen med ett bottenskikt av tjära med makadam ovanpå som välts fast.
Under veckan har åtgärden kritiserats kraftigt av trafikanter som klagar på stenskott och dessutom menar att vägbanan blivit sämre än tidigare.
På torsdagskvällen drabbades lantbrukaren Johannes Bergbohm av ett stenskott som gjorde att traktorns vindruta exploderade.
– Jag hann bara köra ut från Valleviksvägen och köra 200 meter på 148:an, sen mötte jag två bilar. Det är tillfälligt 50 på vägen just nu och den hastigheten höll de inte, men jag tänkte inte så mycket på det. Sedan bara small det ett skott i rutan och det blev helt vitt och allt glas ramlade ur. Det var en såpass hård smäll så att allt flög ur direkt, säger Johannes Bergbohm.
Han fortsätter:
– Det är konstigt hur man kan lägga på sånt här material på en 140-väg, det är ingen här på norra Gotland som förstår det. Istället för att lägga en helt ny beläggning ovanpå så har de snålat in och bara lagt i de här spåren. Så det blir som fyra ränder i vägen med kanter och granitgrus. Det ligger en massa löst och när värmen kommer så lossnar det nytt hela tiden. Det är bara en provisorisk lekstugelösning tycker jag.
Johannes Bergbohm
Smällen i torsdags medför att Bergbohm för närvarande inte kan disponera traktorn.
– Jag får stillestånd i vårbruket, jag har en traktor som passar till vissa jordbruksredskap. Den här rutan fanns inte hemma och nu är det långhelg så jag får en ny inmonterad på onsdag. Traktorn går ju framåt ändå men om man kör ute på åkrarna dammar det så mycket att man förstör hela hytten om man kör.
Han tycker att vägen blivit eftersatt över tid.
– Slitaget är ju ingenting som skett över en natt, och att man därför i panik behöver göra en provisorisk lösning, utan det här har man ju vetat om hur länge som helst. Jag vill bara väcka frågan. Någon måste stå till svars för det här påhittet. Min grej är ju bara materiella skador och en liten löjlig grej i sammanhanget, men vad händer nästa gång när det är en motorcykel som kör omkull, frågar han sig.
Det är Trafikverket som ansvarar för länsvägarna, såsom 148:an. Bob Kolmodin, Trafikverkets projektledare för underhåll, är förstående till kritiken och tycker inte att den kommer som en överraskning.
– Det har varit en del klagomål och det brukar det vara på den typen av beläggning. Det som kan vara bra att veta om är att det inte är färdigt där bara för att de har åkt därifrån. I upp till 14 dagar efter att beläggningen lagts görs flera eftersopningar och det är därför hastigheten är sänkt till 50, på grund av risken för stenskott. Den sänkta hastigheten tas inte bort förrän vägen är färdigsopad, säger Bob Kolmodin.
Bob Kolmodin, Trafikverket, förklarar att upp till 14 dagar efter att beläggningen lagts görs flera eftersopningar och det är därför hastigheten är sänkt till 50.
Kommer risken för stenskott vara borta när eftersopningarna är klara?
– Ja precis, och vi skyltar ju inte av förrän vi bedömer att risken för det är borta, eller inte är större än vanligt.
Utöver stenskotten har många påtalat att väglaget blivit sämre efter åtgärden, med fler kanter i vägbanan.
– Så blir det ju, man får en längsgående kant så jag kan förstå att det upplevs som lite obehagligt. Den kanten har vi slagit ner så den ska vara så liten som möjligt, och sen väntar man ett år. Därefter kommer vi göra samma åtgärd men på vägbanans fulla bredd nästa år. Då kommer det inte upplevas som spårigt på samma sätt.
Hur ser du på kritiken att det här är otillräckliga snålåtgärder?
– Vi tittar på varje vägavsnitt i sig och räknar på olika åtgärder, vilken metod och asfalt man ska använda. Det slås ut på en tänkt livslängd och sedan beräknas den kostnaden per år så att det blir en livscykelkostnad. Sen väljer man den metod med bäst livscykelkostnad. Ska vi avvika från det och lägga en bättre beläggning än det som behövs så ska det vara synnerliga skäl för det.
Han fortsätter:
– Om jag räknar in kostnaden för nästa års åtgärd i det här, och jämför med det folk kallar för en vanlig asfalt, så hade vi bara kommit en tredjedel av sträckan med vanlig asfalt. Och då hamnar man i ett läge där det måste väljas vilka som inte ska få någon beläggning.
Har väg 148 blivit eftersatt sett över tid?
– Ja det kan jag ta på mig, det har varit medvetet från min sida. Vi visste tidigt att politiken ville använda Peter Larsson-pengarna på väg 148 men vi visste inte var och hur de skulle användas. Därför har vi väntat med att göra asfaltsåtgärder där för att inte riskera behöva gräva bort de åtgärder som nyligen gjorts. Därför har 148:an fått stå tillbaka ända till vi fick klart för oss vad pengarna skulle användas till, med åtgärder i Bro och Lärbro. Så fort vi fick det klart för oss så gjorde jag upphandling på väg 148. Därför har vi exempelvis valt att vänta med att lägga ny asfalt vid kyrkan i Bro, för där ska de ju bygga om, säger Bob Kolmodin.