I Telia-butiken på Östercentrum är allt som vanligt, i ena änden visar en anställd upp den senaste mobilen och i den andra klagar en äldre kund på priset för ett abonnemang. Men bredvid den förargade damen står något som bryter mot normaliteten: en korg med lök.
Det ska vara en särskilt god lök, rekommenderas till och med av årets kock 2021. Förklaringen till dess förekomst i denna butik hittar vi i titeln på lökpåsen: ”5G-löken är här.”
Jordbruket har genom historien stått för många viktiga tekniska framsteg, från den förhistoriska hackan till effektiva (men ofta miljöfarliga) bekämpningsmedel och gigantiska skördetröskor.
Nu står jordbruket inför en ny teknisk revolution som bärs fram av smarta algoritmer.
– Om tio år tror jag vi kommer ha relativt lika sätt att så på och relativt lika sätt att skörda. Men där emellan kommer det se helt annorlunda ut, säger Fredrik Gradelius, centerpartisten, lantbrukaren och företagaren som genom sin startup Tegbot försöker dra sitt strå i utvecklingen.
På hans åker på Gisslause i Lärbro har han ställt upp hans och kollegan Anders Stålrings senaste uppfinning: En kamera som drivs av en solcellspanel och står riktad mot en gul platta. Det som inte syns är den AI-teknik som ska göra den här maskinen allt smartare och bättre på sin enda uppgift: Att identifiera yttre hot mot grödorna.
Borde man inte kalla den Terminator?
– Haha... kanske, men den tar inte död på insekterna, utan rapporterar bara vad som finns. Vi har lekt med tanken på att ha ett insektsavdödande nät, men det var inte rimligt. Just nu har vi i stället arbetsnamnet Pestifier, en sammanslagning av ”pest” och ”identifier”.
Identifikationen av skadedjur är i dag ett betydligt mer manuellt och tidskrävande arbete. Genom att automatisera det hoppas Fredrik Gradelius dels kunna minska oron hos lantbrukaren och dels minska mängden onödig besprutning.
– Vi hade en situation i fjol där lantbrukaren trodde att det var morotsflugor och därför åkte ut och besprutade. När han väl fick svar på analysen av klibbfällan fick han veta att det inte var morotsflugor, men då var det försent. Det är den situationen vi vill komma bort ifrån, för de tar ju död på nyttoinsekter också när de sprutar. De vill vi ju ha kvar, till exempel bin och nyckelpigor.
Sommaren 2023 var det första testet och inriktade sig just på morotsflugor.
– Men vi har plan på nästa säsong att anpassa den här så att den fungerar för raps, så att man kan identifiera rapsbaggar och rapsjordloppor. Och vi har fått förfrågningar på till exempel granbarkborre, klövervivel och ärtvecklare.
Men det är inte bara svenska bönder och markägare som visat intresse. På en startup-mässa i Finland ryckte självaste Google tag i dem.
– De ville få med oss i sitt startup-program och ville leverera bildanalys-algoritmerna till oss så att de kunde tjäna pengar på de bilderna.
Wow, blir det Google då?
– De vill göra kärnan i vår företagsmodell och ta hand om de bilderna som inte Google kan få på annat sätt, så vi tackade faktiskt nej. De skulle bli så dominerande och vi skulle få en så liten bit, så det kändes inte rätt. Vi är i stället med i Microsofts startup-program, så vi kan komma åt deras teknik, men de tar inte affärsidén ifrån oss.
Hur kändes det att nobba Google?
– Det kändes skitbra haha... Nej, men faktiskt, när de hade bjudit in oss på möte var vi ju jättemalliga. ”Vi ska få träffa Google, yes!” Sen kom vi dit och efter ungefär 5–10 minuter så frågade vi om hur deras affärsmodell såg ut, vilket la lite sordin på stämningen.
När Fredrik Gradelius visar upp sin maskinpark är det något som sticker ut. Den står och samlar damm på gårdsplanen och ser ut som en teknologisk sköldpadda med solceller som skal, gängliga hjul som ben och en liten kamera som sticker fram som huvud.
Det vi ser är Tegbots hjärteprojekt, en självkörande ogräsrensande robot. Förhoppningen är att deras nuvarande projekt ska ge resurser nog att färdigställa den.
Men tiden kan vara knapp, för utvecklingen går fort. Ett exempel är 5G-löken i Telia-butiken som kommer från en åker som rensats av just en sådan robot.
– Det finns rätt många sådana projekt, särskilt för radrensning för köksväxterna. Men det finns ingen som börjat att rensa i spannmål, vilket ligger mig nära, säger Fredrik Gradelius.