Redan innan semestern började problemen med möss på fritids vid Lärbro skola. Men när personalen kom tillbaka efter sommaren för att förbereda för skolstarten, hade mössen fullkomligt invaderat lokalerna.
– Veckorna innan semestern fick jag bära ut en levande mus om dagen. Det är inte så roligt, men en levande mus är väl en sak – när det är 30-40 och du ansvarar för en barngrupp så är det inte ett dugg kul. Framför allt inte att torka rent skåp som är fulla med musspillning, säger Magnus Carlsson.
Köksskåpen var fulla av muslortar, i ett skåp låg en död mus och i skafferiet hade mössen haft kalasat på knäckebrödspaketen.
– Vi fick kasta hur många som helst som de hade gnagt på, säger Ulrika Mårtensson.
Anticimex gav dem två dagar att utrymma lokalerna för sanering. Sedan dess har de 58 barn som är inskrivna på fritids i stället fått trängas i förskoleklassens lokaler, i skolans källarvåning.
– De här lokalerna är visserligen fräschare, men de är inte dimensionerade för antalet barn, säger Magnus Carlsson.
– Flera av eleverna som går på fritids går också i förskoleklass, så de får ju inget miljöombyte, säger föräldern Robert Pettersson.
Varken de nu utrymda lokalerna eller de tillfälliga, är ideala.
– Att våra barn har bra lokaler att vistas i är ju det viktigaste av allt, det här är undermåligt. Det är både barnens och personalens arbetsmiljö, säger föräldern Martin Engström.
Även barnen har reagerat på trångboddheten.
– Tösen som är nio känner ju av det här och vill inte vara på fritids, säger Robert Pettersson.
Utöver mössen är ventilationen bristfällig i de ordinarie fritidslokalerna, och när värmen slås på får personalen ställa fram hinkar eftersom det droppar från taket.
– För sex år sen anmäldes att det regnar in genom det där fönstret och det är fortfarande inte åtgärdat, säger föräldern Robert Pettersson och visar på en synlig vattenskada på fönsterbåge och karm.
Fritidslokalerna har tidigare varit vaktmästeri och slöjdsalar, innan de blev fritids.
– Om man bygger något som vaktmästeri och sedan successivt gör om det till verksamhet för barn, då blir det inte optimalt, säger Martin Engström.
Han får medhåll av Gun Thomsson, biträdande rektor i Lärbro och Fole, som började i augusti.
– Det finns ju något som heter verksamhetsanpassning, som man gör när man ändrar användning av lokaler och det är det man har missat här.
Gun Thomsson vet inte när fritids kan flytta tillbaka till sina egna lokaler.
– Först skulle det ju saneras och utrymmas, men det är åtgärderna fastighetavdelningen ska göra för att stänga ute mössen som vi väntar på. Och att det är kallt i lokalerna och att det läcker vatten utanför toaletterna har ju inget med mössen att göra, säger hon och fortsätter:
– Vi har inte fått några beslut. Det jag efterlyser är en tidplan – hur lång tid det här ska ta, för då kan verksamheten också planera för en återgång.
Trots bristfälliga lokaler är föräldrarna rörande överens om att personalen gör sitt bästa.
– Det fina i verksamheter är personalen, som gör sitt yttersta för att försöka lösa situationen, säger Martin Engström.
– Det vi efterfrågar är när regionen ska göra sitt bästa för barnen på landsbygden. Det är barn det gäller, så halvhjärtat räcker inte, säger Robert Pettersson.
Till GA säger fastighetsavdelningen att man planerar en syn i lokalerna under nästa vecka.