Bygget vid Ireviken har pågått i flera år.
När blir det klart? Det är frågan som grannar till restaurangbygget i Ireviken ställer sig. Till årets sommarsäsong, var svaret från ägarna i en artikel i Gotlands Tidningar hösten 2021. Svaret gavs med bestämdhet: ”punkt slut” hette det. Så blev det inte. Uppbyggnaden av restaurangen efter branden den 26 juli 2017 som lämnade den gamla anläggningen Ihrebaden i aska, har kantats av problem. Det handlar om strandskydd och bygglov.
På facebookgruppen ”Vi i Ihreviken” skrev några grannar: ”Vi har verkligen inte något emot att en restaurang finns i viken men vi anser att byggnaden är orimligt stor och är oroliga över fastighetsägarens framfart vad avser strandskydd, bygglov och parkeringsytor”.
Fastigheten vid stranden ägs av Ihrebaden hb. Handelsbolaget i sin tur har två ägare: Claes-Göran Appelquist genom sitt aktiebolag Project management och Ann-Catrine Herrlin genom sitt aktiebolag Husah holding. Han var engagerad i ”gamla” Ihrebaden, däremot inte hon, som har en bakgrund i IT-branschen.
– Jag kom med 2019, sedan han ringt och frågat om jag ville vara med om återuppbygganden, berättar hon under det att hon visar runt i den påbörjade nya restaurangen.
Ann-Catrin Herrlin menar att en del av kritiken mot ägarna bygger på missförstånd.
De båda har tidigare varit gifta och har en son – som nu är arkitekt för nybygget.
Kritiken som grannar luftat mot projektet handlar om:
- Bygget har dragit ut på tiden och förfular.
- En bit av ”midsommarängen” blir parkering.
- En komplementbyggnad ligger för nära grannfastigheten.
- Servitutet för en väg genom fastigheten har inskränkts otillbörligt.
- Schaktarbeten har gjorts mellan restaurangen och stranden.
- Ett utskjutande tak och bygget generellt är för stort.
Efter klagomål gjorde länsstyrelsen tillsynsbesök 3 maj i år. Då konstaterades flera åtgärder som saknade strandskyddsdispens, som annars medgetts för ersättningsbyggnaden 2018. Schaktningsarbetena förklarade ägarna med att man ville skapa en tydlig avgränsning mot havet. Tillgänglighetskrav fanns också med bland ägarnas argument.
– Men, säger Ann-Catrine Herrlin, vi har rättat oss, schaktet är igenfyllt.
Schaktet som nu är igenfyllt.
Länsstyrelsen ifrågasatte också att det bildats en väg mellan byggnaden och stranden. Där hävdar dock ägarna med bestämdhet att de är oskyldiga. Det var tvärtom så att deras tidigare byggentreprenör slog larm och Claes Göran Appelquist reagerade med förfäran på att någon kört ut bergkross på stranden. Och det blev som han befarade i mejl till byggaren, att ägarna fick skulden. Men det hela handlade om borrning för fiberkabel, vilket Ann-Catrine också visar upp i fotodokumentation.
Ann-Catrine Herrlin ger sig inte in i facebook-diskussionen om bygget, men vill gärna bemöta kritiken, punkt för punkt.
– Arbetena kommer att dras i gång i igen nu i augusti, med en ny byggentreprenör, säger hon om förseningarna.
Restaurangbyggnaden som ersätter den nedbrunna gamla Ihrebaden är en större byggnad.
Angående midsommarängen säger hon att området är planlagt för camping och parkering och framhåller att det handlar om en mindre remsa. Existensen av det gamla väg-servitutet ifrågasätter hon inte, men hävdar att den sex meter breda väg som det där talas om slutar vid gränsen till grannen.
– Sen är det stig, säger hon.
Reaktionerna på det utskjutande taket efter att ha tittat på ritningar från bygglovet från 2018 kan hon förstå, men uppger att det blev reviderat 2019.
Att bygga i så liten skala som den gamla restaurangen har ägarna inte ansett möjligt. Det skulle inte gå att klara dagens krav på förvaring av livsmedel, omklädningsmöjligheter, ventilation, toaletter med mera.
Men komplementbyggnaden är problematisk. Den ligger för nära angränsande fastighet, så Miljö-och byggnämnden avslog bygglov. En del av grunden har gjutits, andra delar har förberetts. I byggnaden har ägarna tänkt sig att inhysa toaletter och duschar, avsedda för den badande allmänheten. Ann-Catrine Herrlin är medveten om att den troligen kommer att behöva ritas om för att tillåtas.
Komplementbyggnaden ligger för nära grannfastigheten för att bygglov ska beviljas.
Efter tillsynen i maj kom länsstyrelsen med ett föreläggande om förbud mot fortsatt åtgärd på fastigheten. Ägarna överklagade till mark-och miljödomstolen, men 25 juli drog man tillbaks sin överklagan. Skälet var att man ville kunna ha möten med länsstyrelsen och Region Gotland, vilket hade varit olämpligt om man tvistade i domstol. Man ville hellre resonera än, som ägarnas juridiska ombud uttryckte det ”stångas i tillsynsfrågor”.