Nyckeln i brons bär vackra ornament och Dan Carlsson antar att den har suttit i ett lås i en kista.
Det var förra veckan, i samband med Geabs arbeten för att gräva ner kabel vid Bjärs i Lärbro, som skelettet kom i dagen.
– Det är sex gravar här, men den här är så pass påverkad att den ska tas upp. Det är en kvinna, det ser vi på smyckena, säger arkeolog Dan Carlsson från Arendus som utför grävningen på uppdrag av Geab och länsstyrelsen.
En brakteat i brons, en sorts större hängsmycke med prägling på ena sidan, är ett av flera fynd i graven.
Vid Bjärs i Lärbro hittades kvinnan från vendeltid i tisdags. På bara tre decimeters djup har skelettet trasats sönder av plogskär, området kan ha odlats under flera generationer.
Föremålen i brons som fick följa kvinnan i graven är dels en vacker nyckel till ett skrin eller kista, fiskhuvudformade hängen, och andra större hängsmycken – så kallade brakteater.
– Plogen har gått tvärs genom skallen, säger Dan Carlsson och berättar att odlingslandskapet har brukats under lång tid.
Kraniet är krossat och tänder och käkar utspridda.
Kindtanden är sliten och ett stort kariesangrepp menar arkeologen Dan Carlsson har plågat kvinnan svårt.
Arkeologerna penslar lager för lager fram det illa skadade kraniet och en överarm. Han berättar att kvinnan levde på vendeltid, på 600- till 700-talet, och sannolikt var relativt gammal när hon dog.
– Det kan vi se på tänderna, som är hårt slitna. Här är en kindtand som hon hade ett stort hål i, det är karies och var nog inte så roligt, säger Dan Carlsson.
Arkeolog Dan Carlsson berättar att skelettet antagligen kommer från en äldre kvinna, att döma av de slitna tänderna.
Schaktet som tagits upp löper i slänten ner mot vägen mellan Lärbro och Slite. Högst upp på åsen har utgrävningar i det kända gravfältet där gjorts tidigare. För att skona dem kommer kabeln, som i veckan ska dras fram, att borras ner på ett större djup.
Gravarna som nu har hittats kommer sannolikt från tre gårdar i närheten som redan under vendeltid var bebodda.
– Det är 1 400 år sedan, ungefär 45 generationer bort. Om man räknar med trälar kanske det bodde närmare 60 personer i de gårdarna, säger Dan Carlsson medan de historiska perspektiven snabbt krymper efter hans räkneexempel.
Vendeltid, menar han, är en ofta bortglömd period i den gotländska historien. Då ökade befolkningen igen, efter nedgången år 530 till 540 som orsakades av utbrott av pest och sannolikt också av ett mycket stort vulkanutbrott.
– Som förmörkade solen. Då försvann många gårdar och man offrade guld till gudarna för att det skulle gå bra, säger Dan Carlsson och berättar att vendeltid följdes av de rika och blomstrande århundradena då vikingarna befolkade ön.
Schaktet innehåller totalt sex gravar, men arkeologerna gräver bara upp en av dem.
Kvinnan i graven vilar i en enkel stenkista. Hennes tänder och käkar har spridits ut av plogen. För arkeologerna är det ett pussel, där benbitar och smycken hamnar i olika påsar.
– Vetenskapligt är det intressant, hon berättar en historia, men ju längre jag håller på desto mer känner jag att gravarna egentligen kunde få ligga kvar och vila i frid, säger Dan Carlsson.