Starka reaktioner mot att salta på Gotland

I förra veckan beslutade Trafikverket att på prov testa olika saltlösningar på Färjeleden i vinter, då godstransporter haft stora problem att komma upp när det är halt. Nyheten orsakade ramaskri bland läsarna.

I dag har vi inga lager vilket innebär fler tunga transporter för att täcka de gotländska behoven.

I dag har vi inga lager vilket innebär fler tunga transporter för att täcka de gotländska behoven.

Foto: Malin Stenström

LÄSARSTORM2018-11-20 07:00

I somras uppvaktades Trafikverket av åkerinäringen som under många år upplevt stora problem att komma upp från färjan vid halt väglag.

Trafikverket som ansvarar för just den vägsträckan har själva länge försökt komma till bukt med problemet. De beslutade att i vinter testa olika saltlösningar på den två kilometer långa sträckan, vilket orsakat arga kommentarer på sociala medier:

"NEEEJ inte salt, gör som i Boden sandmattor i korsningar å utsatta partier hjälper suveränt"

"Jävla fjollor som inte kan köra lastbil"

"Hmm lägga i värmeslingor vägen?? nog billigare i längden."

– Egentligen är det bara problem när det är pågående snöfall samtidigt som färjorna kommer in. Även om vi sandar precis innan så räcker det inte till. Om vi inte klarar att hålla vägen framkomlig med bara sand och snöröjning så måste vi hitta en annan lösning, säger Ann-Louise Almgren, projektledare för drift och underhåll på Trafikverket.

LÄS MER: Utredning om salt på Gotland

Hon är själv stolt över att få jobba med saltfri drift, men säger att mycket har hänt på 30 år då enbart torrsalt lades ut på vägarna.

– Då fick trafiken bearbeta saltet men nu finns det förfinade metoder som innebär att en mycket mindre mängd salt behövs för att få resultat. Men sen är det inte säkert att vi klarar det ändå, säger hon.

Saltlake, eller befuktat salt är exempel på sådana metoder, och Trafikverket poängterar att det här bara är ett prov och inte ett ställningstagande till att återinföra salt permanent.

– Vi börjar med en vinter så får vi se hur många olika metoder vi hinner testa. Men sätt ur miljösynpunkt är det mindre åverkan än om en lastbil eller tankbil kör av vägen på grund av halkan och börjar läcka.

LÄS MER: Nu kommer vägsaltet tillbaka

Men det är inte bara metoderna som ändrats de senaste 30 åren. I dag har vi allt fler godstransporter på bil, eftersom vi inte längre har några lager. Det gör oss mer sårbara, menar Ann-Louise Almgren, som tror att det saltfria Gotland är djupt rotat i invånarna.

– Vi har inte behövt salt här dels på grund av att gotlänningarna är duktiga på att köra i halt väglag, men också för att vi inte har någon E4 som löper genom samhället. Samtidigt ställs allt högre krav från samhället att allt ska fungera som vanligt, halka eller inte.

Några planer på värmeslingor finns ännu inte, utan Trafikverket börjar med det här testet som sedan kommer att utvärderas inför framtida vintrar.

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera i Facebookinlägget!

Så kör du när det är halt:

Hur undviker jag att få sladd?

Du ska alltid försöka undvika att hjulen låser sig, till exempel när du bromsar. Bromsa alltid före en kurva för att inte riskera att hjulen låser sig och bilen går rakt fram. Pumpbromsa genom att bromsa, släppa bromsen och sedan bromsa igen om du har en bil utan ABS-system. Om du har ABS-bromsar ska du inte pumpbromsa, utan trampa bestämt på bromsen så sköter tekniken att hjulen inte låser sig. Du får däremot aldrig överskatta tekniken – om du kör för fort kan det ändå gå åt skogen.

Är det bättre med hög eller låg växel?

Du ska köra på så hög växel som möjligt, eftersom friktionen mellan vägbana och däck är låg när vägen är hal, och eftersom det slirar om du gasar för mycket. Om du har en hög växel är det lättare att behålla väggreppet och undvika att bilen slirar.

Om du behöver sakta ned farten i en utförsbacke är det bättre att köra på en lägre växel eftersom du då kan utnyttja motorbromsen. När du motorbromsar minskar risken att hjulen låser sig. Det är alltid bra att försöka motorbromsa, både ur säkerhetssynpunkt och ur miljösynpunkt.

Källa: Trafikverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!