Vårvärmen har kommit till Lau. Baggarna Spökis och Botvid kommer raskt för att hälsa när Jorunn Alvengren kliver in i hagen vid Kauparve. Hon har ytterligare fem baggar, 55 lamm, två hästar, höns och hundar. Jorunn är vegan, så det är inte aktuellt att skicka några djur till slakt. Hon har dem mest för att det är så trevligt med djur. De är också anledningen till att hon valde Umeå för sina språkstudier.
– Jag började läsa lingvistik i Stockholm...men storstan är inget för mig. Umeå har kurser i svenska och nordiska språk på distans, så jag kan vara hemma i Lau mycket, berättar hon.
Jorunn Alvengren blev tidigt intresserad av språk.
– Det var roligare att se pjäser av Shakespeare än Disneyfilmer, bara för att språket är så vackert, säger hon.
För den språkintresserade är det inte helt fel att befinna sig i Lau. Några gårdar bort från Kauparve ligger Fie, gården som Jakob Karlsson berättat om för Mathias Klintberg. Jakob är mer känd som Fäi-Jakå, som från slutet av 1800-talet och en bit in på 1930-talet skrev över 200 brev på gutamål. Mathias är Masse Klintberg, vars noteringar blev underlag för Herbert Gustavsons klassiker ”Ordbok över Laumålet” som lagt grunden för hur gutamålet talas och skrivs.
Nu kommer ytterligare ett bidrag från Lau till språkbiblioteket. Jorunn Alvengren fullbordade nyligen sin kandidatexamen med uppsatsen ”Gutamål – ett kulturarv att vårda eller ett vardagsspråk att nyttja?” I den ingår bland annat en enkät som nära hundra personer svarat på, dessutom tre intervjuer med personer som talar gutamål.
Gutamålet är något vi gotlänningar är stolta över, visar svaren. En majoritet tror att gutamålet har en framtid, men att det behövs åtgärder för att bevara det ålderdomliga språket. Skolan har en viktig roll.
– Jag gick i skolan i När, där Las Jakobsson lärt ut gutamål i många år. Han gick dock i pension året innan jag började, så jag fick ingen undervisning alls i gutamål där. Inte på Högbyskolan heller, säger Jorunn och fortsätter:
– Det är bra att Högbyskolan numera har språkprojekt och att eleverna har gjort almanackor på gutamål.
Enkätsvaren visar även att intresset för gutamål är oväntat stort hos de yngre, 20-39 år. Men trots att intresset verkar finnas bland de yngre noterar Jorunn Alvengren att allt fler av dem distanserar sig inte bara från gutamålet, utan även från gotländskan.
– Gotländska ungdomar slätar ut sin dialekt alltmer. Det är tråkigt och jättekonstigt, dialekten är en stor del av ens identitet.
Vid senaste årsmötet fick Gutamålsgillet 37 nya medlemmar. Intresset växer, och många tycker att gutamålet är ett kulturarv som måste bevaras.
Hur ser framtiden ut för gutamålet som ett vardagsspråk?
Jorunn Alvengren noterar att i takt med att gamla sedvänjor dör ut försvinner även den del av språket som varit kopplad till traditioner. Gutamålsgillet är bra på att fylla på med nya ord, som akstäuu för husbil, och leilhuspapper för toalettpapper. Det räcker ändå inte för att hålla gutamålet vid liv som vardagsspråk.
Få gotlänningar pratar gutamål överallt och med alla. Jorunn Alvengren känner bara två, hennes pappa Berra och Laubon Bo Lindström. Övriga som använder gutamål är vad hon kallar kodväxlare, det vill säga byter mellan gotländska och gutamål. Enkätsvaren visar att 88 procent av de som talar gutamål är kodväxlare.
– Jag är en kodväxlare, erkänner Jorunn och fortsätter:
– På fastlandet blir alla så glada när de får höra att jag pratar gotländska. Skulle jag prata gutamål skulle de inte förstå någonting. Man måste anpassa sig.
När kodväxlarna pratar gutamål låter de ändå som gotlänningarna gjorde förr. I sin uppsats konstaterar Jorunn Alvengren att många av gutamålets särdrag lever vidare, som diftongerna, uttal av konsonanter och assimilation av ord.
Jorunn Alvengren fortsätter språkstudierna. Nu läser hon vidare om dialekter, ortnamn och isländska för att till hösten fortsätta med det tvååriga masterprogrammmet i skandinavistik med inriktning mot nordliga studier.
– Den utbildningen sätter in språket i ett bredare perspektiv. Vi kommer att läsa en hel del om kulturarv och historia.
I utbildningen ingår att skriva en masteruppsats. Nästa gång blir det kanske inte om gutamål.
– Jag är intresserad av de fornnordiska språken, och att de nått så långt ut i världen. Tänk att man fortfarande säger "du" istället för "you" på Shetlandsöarna.