De senaste åren, även gångna 2018, har några nya begrepp på medieområdet dykt upp. De kanske främsta av dem är filterbubbla och fake news (falska nyheter).
De hör i hög grad ihop med det nya medielandskap som växt fram. I det går det att välja sin mediekonsumtion mer i detalj, skräddarsy kan man säga, än förr.
Om förr är för tio år sedan, 20 eller 30 år, kan diskuteras. Tekniken, med smartphones och sociala medier, har bidragit till denna utveckling.
Var och en har blivit sin egen redaktör, som väljer ut det man kan kalla mediekosten på tallriken i form av sin smartphone eller datorskärm.
Det blir då lätt att det är de nyheter som intresserar en själv som man väljer att ta del av i första hand.
Nyheter eller skildringar av andra områden än de man brukar ta del av har svårare att leta sig fram, även om det förekommer särskilt när det gäller större, uppenbara nyheter eller händelser.
Särskilt med åsikter har det blivit vanligare att man helst och främst tar del av sådana som man håller med om, sympatiserar med eller är positivt inställd till.
Med denna kombination av nyhetsämnen som man är intresserad av och åsikter man håller med om kan man skapa sig en så kallad filterbubbla i sin smartphone eller dator och de sociala medier, som facebook, twitter, instagram med flera, man har där.
Det har även visat sig att det lätt blir en radikalisering så att filterbubblorna kan minskas åt det extrema hållet, delvis utan att mediekonsumenten märker det själv.
Denne radikaliseras då åt ett extremt håll i åsikter och blir än ovilligare att ta del av andra åsikter eller, (mer) objektiva nyheter. Även om de publiceras i större och väletablerade medier.
Detta medielandskap har gynnat särskilt de högerextrema, främlingsfientliga partierna och politikerna i många länder. Donald Trump är en av dem.
Han både vänder sig till en filterbubbla i form av sina mest engagerade, lojala anhängare.
Och själv vistas han i en filterbubbla i att ta del av nästan bara sådant som han vill höra och se.
Själv producerar han också en filterbubbla med sina uttalanden.
Nyligen på besöket i Irak blev han ett bra, eller avskräckande, exempel på falska nyheter. För övrigt något han brukar anklaga andra för att komma med trots att han själv är stor producent av dem.
Trump sa nämligen i ett tal på ett möte med USAs militärer där att han gett militärerna höjd lön med tio procent och att det var första gången på tio år deras lön höjdes.
Sanningen var en annan, nämligen att militärerna fått höjd lön med bara 2,6 procent och att de fått höjd lön varje år senaste 30 åren.
Det var i samband med Trumps valkampanj 2016 som begreppet falska nyheter slog igenom.
De var då ofta rena påhitt, av typen: Påven stöder Trump i presidentvalet.
Ett sådant falskt påstående kunde riktas mot speciella väljargrupper, vanligen på sociala medier som facebook.
I påveexemplet till kristna väljare som är katoliker, med baktanken att de då lättare ska bli positivt inställda till Trump och rösta på honom.
I det nya, mer individualiserade, medielandskapet där var och en är sin egen redaktör gäller det alltså att man har en kritisk hållning och inte låter sig påverkas så lätt vad gäller nyheter eller åsikter.