Berra: ”Motorcykeln är som ett par skor”

Tjugo gånger har han kört Gotland Grand National. Tre gånger Dakarrallyt, världens tuffaste motortävling. Här ger Bertil ”Berra” Marcusson sina råd till den som kör GGN för första gången den 27 och 28 oktober.

Miljötänk. Berra Marcusson körde en elmotorcykel på premiärloppet för elklassen på GGN 2015.

Miljötänk. Berra Marcusson körde en elmotorcykel på premiärloppet för elklassen på GGN 2015.

Foto: Maria Molin

Legendarens bästa tips!2017-10-24 11:10

Grusvägen ritar vita spikraka streck över åkrar och hästhagar. Vindkraftverken kommer nära inpå medan skogsbrynet och Lummelunda kyrka skymtar i fjärran. Mitt i det öppna landskapet en och en halvmil norr om Visby ligger Tjauls gård, där paret Bertil Marcusson och Ulrika Pettersson driver hotell och arrangerar konferenser, fester och äventyrsresor med hästkrafter. Ulrika ger ridlektioner medan Berra anordnar motorcykelevent. Jag hittar honom i stallet för elmotorcyklar, som laddas med förnybar energi från granngårdens vindkraft.

– Vi jobbar ständigt för att minimera påverkan på miljön. De här elmotorcyklarna används till olika slags event. Tyvärr är räckvidden för kort för långturer, eftersom de behöver laddas igen efter ungefär tre mil, säger han.

Berra Marcusson körde en elmotorcykel på premiärloppet för elklassen på GGN för två år sedan.

– Med tävlingsfart klarar den en halvtimme. Det blir nästan ett varv, innan den måste laddas i en timme för att jag ska kunna köra den en halvtimme till i det andra heatet, berättar han.

Världens största endurotävling, Gotland Grand National, arrangeras för 34 året i rad den 27 och 28 oktober. Banan på Tofta skjutfält består av kalksten och stigar, terräng i myrmark med vatten och lera, som sträcker sig drygt två mil. Berra Marcusson var 17 år gammal då han körde GGN första gången, samma år som endurotävlingen startade 1984. Men det var Dakarrallyt, som han genomförde 2004, 2005 och 2006 – två gånger med motorcykel och en gång med lastbil – som blev språngbrädan till dagens verksamhet med upplevelse- och äventyrsevent.

Han kommer inte att köra GGN i år, eftersom han inte får ihop tiden med alla bollar i luften på Tjauls gård och två stundande motorcykelresor till Sydafrika och Chile, där han ska vara guide. Jag frågar om han kan ge några råd till den som står i startgropen till sitt första GGN-lopp.

– Om du tävlar och är där för att vinna, så skulle jag säga: Var först i starten, det kan bli avgörande, svarar han och fortsätter:

– Motionären vill jag däremot uppmana att ta det lugnt och tänka sig för. Snegla gärna på andra och låt dem göra misstagen. Adrenalinet gör att man ofta kör lite över sin förmåga.

Uthållighet och envishet är egenskaper som han framhåller som viktiga för en enduroåkare. Inför tävlingar försöker han träna hela kroppen, crosstraining med både styrka och kondition.

– Man behöver vara psykiskt i form också. Det gäller att inte bli stressad och att ladda upp ordentligt, att äta rätt och sova bra. Den mentala biten på GGN handlar om att kunna prestera trots att det är mycket folk och intryck runt omkring dig.

Ett annat tips som han ger GGN-åkaren är att ha gott om glasögon i innerfickan.

– Släng inte glasögonen, då blir det akuten nästa dag när du fått grus i ögonen. Ha nya med dig, det är värt att byta glasögon efter varje varv.

Vad är det då som lockar honom att köra motorcykel i endurolopp?

– Det är adrenalinkicken, den fysiska ansträngningen och strävan efter balans. Du får en svävande känsla, som att du flyger – ändå har du kontakt med marken. Jag gillar utmaningen i att lösa problem för att komma vidare, att ta snabba beslut och välja spår, svarar han och fortsätter:

– Du måste hela tiden ha kontroll över motorcykeln och dig själv. Samtidigt upplever du omgivningen: naturen och alla människor som samlats för att titta, på ett intensivt sätt. För mig är det en existentiell känsla, som att jag far fram genom livet.

Han funderar en stund och tillägger:

– Motorcykeln är ett verktyg för mig, som ett par skor som kan ta mig långt. Jag vill se mig om i världen och söker mig till äventyret. Det är en upplevelse som man kan likna vid en fjällvandring eller en cykeltur, men med en motorcykel kommer du längre.

I en av kalkstensladorna står den: Dakarhojen, en Honda XR650, som en rockstjärna på en scen. Den skiftar färg i neonljusets sken, som faller ner från en skybar som paret byggt uppe i den forna spannmålssilon. Andra året som Berra genomförde Dakarrallyt tog han sig i mål på 35 plats efter en enorm kraftansträngning i ökenterräng. Motorcykelns patina skimrar av berättelser, som förutom själva tävlingen även innehåller en tusen mil lång hemresa med väglösa sträckor över Saharas sanddyner i Mauretanien och vidare genom Europas vinterkyla, direkt till MC-mässan i Göteborg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!