Visste du att det alltid finns lika många kärnor på en majskolv, oavsett storlek? Det vet Benny Nilsson på Bondarve i Levide. Det är inte mycket han inte vet om det gula guldet. Men när GT frågar om han är den som vet mest om majs på Gotland svarar han snabbt:
– Naj.
Därom tvista de lärde. För när GT ringer Stefan Uddin, som är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet, och frågar om grödans vara eller icke vara på Gotland svarar han:
– Ring Benny Nilsson, han vet allt!
Så, tillbaka till Levide. På gården är det lugnet före stormen, för om en knapp månad är det dags att skörda majsen. Totalt har Bondarve lantbruk och maskin, som hans företag heter, sått 700 hektar majs på entreprenad i år. Totalt finns 2 710 hektar majs på Gotland och själv har Benny sex hektar till sina 130 tjurar.
– På dem kan jag experimentera med fodret.
Benny Nilsson är minst sagt en fodernörd. I ladugården böjer han sig ner och plockar upp en näve ensilage av vall från foderbordet och smakar en nypa.
– Det är bäst med 40 procent TS, enligt mig.
TS står för torrsubstans och är den mängd torrt material som återstår efter fullständig torkning av materialet.
Det gäller att vara på hugget när Benny Nilsson pratar foder, helst ska man varit alert på både biologi- och kemilektionerna för att kunna hänga med i hans föreläsningar.
Majs är en C4-växt, förklarar han vidare. C4-växter kan tillvarata vatten mer effektivt än C3-växter, vilka nästan alla svenska vilda växter tillhör. Därför förekommer C4-växterna ofta i trakter med varmt och/eller torrt klimat.
– Man brukar säga att det tar 100 år att få en C4-växt att acklimatisera sig på våra breddgrader.
Majsen kom till Gotland på 50-talet, berättar Benny Nilsson. Själv fick han upp ögonen för grödan år 1998. Då fanns omkring 50 hektar majs på ön, uppskattar han.
– På den tiden sa man att om frosten kom var man tvungen att ta majsen inom en vecka, annars ruttnade den.
Tack vare förädling blir majsen nu för tiden mogen innan första frosten, och klimatförändringarna har snabbat på processen. För 20 år sedan skördades majsen runt den 10 oktober – lantbrukarna hade Hemse stortorgdag som riktmärke. I dag skördades den runt 20 september, då har den över 30 i TS.
Benny Nilsson bryter av en kolv och smakar på en kärna.
– Nu har den 18 i TS, slår han fast.
2021 har varit ett tufft år för spannmålet med larm om halverad skörd. Vallen har klarat sig desto bättre – och det ser ljust ut inför majsskörden. Men än är det för tidigt att ropa hej.
Förra året var ett tufft år för grödan. Då gick 20 procent bort på grund av knäpparlarven. En annan utmaning är majsmotten, en liten fjäril vars larver borrar sig in i majsens stjälk.
– De kan bli ett problem om man inte plöjer ner stabbarna klokt.
Fördelarna med fodermajs, jämfört med vall, är att den är rik på fiber, stärkelse och energi.
– När man tar tredje skörden av vallen brukar det vara väldigt lite stärkelse, det är därför korna blir lösa i magen. Om man lägger till 30 procent majs blir de mycket mer stabila i magarna.
Det finns de som säger att majsen är dyr, men det håller inte Benny Nilsson med om.
– När man skördar majs får man i snitt 13 ton TS per hektar. Med vallen får man 7-8 ton TS per hektar – efter tre skördar. Så majsen ger bra avkastning, säger han och fortsätter:
– Majsen har kommit för att stanna.