Grottan Sudervagnhus är stor öppning i berget på Lilla Karlsö. Tittar man noggrant ser man två personer i mynningen, nära mitten.
Under sommaren har arkeologen Alexander Sjöstrand och hans kollegor turats om att bo i stugorna på Lilla Karlsö. Det är ingen långsemester de har varit på, utan en utgrävning där man hoppas kunna avslöja vad som har hänt på Lilla Karlsö – och Gotland, genom årtusendena.
– Vi har grävt i fem veckor och vi kommer åka tillbaka den 4:e september och gräva fyra veckor till. Vi gräver i grottan Sudervagnhus. Man grävde lite där på 40-talet, men på 90-talet hittade man en liten sidogrotta som var igentäppt sedan medeltiden, säger Alexander Sjöstrand.
Som väntat har grottan varit till stor användning för människor. Fynden som man har gjort under sommaren är delvis varför man kommer komma tillbaka i september.
– Som vi hoppades finns det aktivitet i grottan. Vi har bland annat hittat en massa fårben som är daterade till medeltiden. En bit under det lager hittade vi ett lergolv som täcker hela grottan, så troligtvis har den här sidogrottan använts som jordkällare under 1100- och 1200-talen, antingen vikingatid eller tidig medeltid, säger han.
Fårbenen som ligger i grottan har förmodligen hamnat där efter att djuren gått in och självdött, berättar Alexander. Men bland skelettdelarna finns inte bara rester av får.
– Det är väldigt djupt, just nu har vi grävt två meter ner och vi tror att vi har tre meter kvar. Men under lergolvet har vi hittat människoben; en ryggkota och en tand. Spridda människoben är en vanlig stenåldersföreteelse. Det återstår att se när vi kommer djupare, men det finns definitivt någon typ av begravningsaktivitet. Troligtvis kommer vi att hitta mer människoben när vi kommer till stenålderslagren, säger han.
Det är inte ovanligt att hitta rester av människor i stenålderslagerna, berättar Alexander Sjöstrand. Men fynden kan vara tillräckliga för att fortsätta gräva i grottan.
Alexander Sjöstrand tror att grottan har använts som gravplats under stenåldern. Antagligen har den senare blivit jordkällare under tidig medeltid. Ett annat fynd som har hjälpt till med dateringen är gammal keramik. Det är inte omöjligt att de gamla gravarna är lika gamla som de i närliggande Stora förvar på Stora Karlsö. Där har man hittat de äldsta dateringarna av människor på Gotland.
– Vi har redan en tidshorisont på närmare två tusen år, och den ser inte ut att ta slut än, det bara fortsätter. De äldsta daterade benen man har hittat är nio tusen år gamla, vilket är ett litet tag efter att Gotland kommit upp ur havet. Vi förväntar oss att det finns aktivitet i grottan där vi gräver nu som sträcker sig lika långt bak, säger Alexander Sjöstrand.
Sidogrottan är inte stor, men den är mörk och sval. Kanske är det just därför våra förfäder tyckte den passade bra som både grav och jordkällare.
Just nu är inte utgrävningen särskilt stor, som flest har de varit fem personer samtidigt. Men med tanke på fynden, och Alexander Sjöstrands engagemang, kan projektet komma växa. Alexander Sjöstrand är forskare i vanliga fall. Han berättar att han har flera små projekt men att han hoppas att utgrävningen på Lilla Karlsö kan bli ett återkommande projekt under sommarmånaderna.
– Det finns väldigt mycket att göra i grottan om vi säger så. Vi räknar med att det finns flera meter djupa kulturlager. Tanken är att vi ska avsluta efter september i år, men att det kan bli en årlig grej tills vi vet vad som har hänt på Lilla Karlsö, säger han.
Samtliga fynd som påträffats under utgrävningen kommer paketeras och analyseras på Campus Gotland. Sedan ska de arkiveras på museet. I höst kommer en datering på ryggkotan från vad man tror är en stenåldersmänniska göras.