Det är inte var dag man springer på en apeltagging. Enligt länsstyrelsen har svampen bara funnits på tre platser tidigare i Sverige och senast den kunde hittas på ön var för mer än 100 år sedan.
Men det var precis vad naturvårdshandläggaren Dennis Nyström gjorde när han i somras passerade ett träd i Linde: Sprang på en apeltagging.
– Direkt i fält misstänkte jag att det kunde vara apeltagging, Sarcodontia crocea. En art som man sneglat på i litteraturen och läst om, men som känts helt otänkbart att återfinna, säger han i ett pressmeddelande.
För att vara helt säker vände man sig till en expert på området.
– Efter ungefär en vecka fick jag svar, och han bekräftade min misstanke – det var en apeltaggning, säger Dennis Nyström.
Tidigare har svampen påträffats på Öland, i Blekinge – och på Gotland. Men det var 1902 och sedan dess har taggingen inte synts till på ön.
– Arten är troligen förbisedd då den i Sverige endast är funnen på äldre äppelträd som ju oftast växer i privata villaträdgårdar, parkmiljöer och på ödetomter och kan därmed ha gått mykologer förbi, säger Dennis Nyström.
Varför dröjde det då nästan 120 år innan apeltaggingen gjorde comeback på ön?
– Jag har tittat på den där apeln 100-tals gånger utan att se något av den tidigare år och så i år dök den plötsligt upp. Den har troligen liksom många andra sällsynta och exklusiva svampar inväntat optimala förhållanden för att bilda fruktkroppar, säger Dennis Nyström.