Vi intervjuar Torbjörn Kronander via video, coronatider som det är, när han berättar hur en ny form av kriminalitet blivit en del av Sectras verklighet. Runt om i världen tar sig kriminella nätverk in i sjukhusens it-system och när de gjort det så kräver de pengar av sjukhusen för att inte stänga av all medicinsk teknik.
– Många sjukhus i USA har ett färdigt bitcoinkonto (digital valuta) för att kunna betala direkt om de får ett ransomware (utpressningsprogram) mot sig, säger han.
Torbjörn Kronander föddes 1957 och växte upp i Visby. Som läkarson låg det nära till hands att han också skulle välja den vägen, men i stället tog han sikte på medicinsk teknik. Det visade sig bli det första steget på den enorma framgångsresa som han gjort tillsammans med några forskarkollegor från universitetstiden.
Med ungefär 700 anställda i ett 60-tal länder omsatte Sectra senaste räkenskapsåret 1,4 miljarder kronor och genererade en vinst på 235,5 miljoner kronor.
Företagets bildteknik, som cirka 2 000 sjukhus världen över använder, står för 85 procent av omsättningen och den avlyssningssäkra kommunikationen, som används av flera regeringar, militärer och ambassadörer, står för 10-15 procent.
Först coronakrisen, hur påverkar den er?
– Både upp och ner. Ett problem är att mycket blir fördröjt. Två stora mässor har blivit inställda, där skulle vi ha träffat nya kunder. Men vi har ändå stora delar återkommande intäkter, sjukhusen betalar för att använda vår teknik. Det påverkas inte alls av corona. På säkerhetssidan har vi sett en ökad efterfrågan i och med att människor med känsliga jobb vill vara avlyssningssäkrade när de sitter hemma och jobbar, säger Torbjörn Kronander.
Och hur påverkas ni på längre sikt?
– Då kan vi bli mer påverkade. Sjukvården i USA till exempel har fått ett enormt tapp i detta. Så där kan det bli investeringstorka på lång sikt. Men det vet vi inte än, det kan också bli tvärtom, att efterfrågan ökar när alla lärt sig jobba hemifrån.
Hur tycker du att Sverige som land har hanterat coronakrisen?
– Bra. Man ska inse att ingen vet. Det finns så många tyckare på Facebook, helt plötsligt är alla superexperter på epidemiologi. Man blir ledsen av att läsa det. Jag tror mig inte veta, även om jag kanske vet mer om medicin än många. Just nu när jag ser effekterna i andra länder, framför allt på samhällsekonomin, så är jag inte missnöjd med hur det sköts här i Sverige. Ingen vet vad som är bäst förrän om 1-2 år, då ser vi hur många som dött totalt.
Vad tänker du om samhällseffekterna i länder som stängt ner helt?
– Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom som är en av de bästa ekonomer jag känner till, har jämfört konsumtionen i olika länder. I Sverige har vi en påverkan på ungefär minus 28 procent den senaste månaden. Medan Norge har minus 55 och Finland minus 70. Det är ju en enorm påverkan. Det här kommer att ta många år att ta sig tillbaka från.
Vad tycker du är samhällets främsta lärdom av den här krisen?
– Vi ska inse att det här inte är en särskilt allvarlig pandemi. Vi har haussat upp den för att vi är ovana vid pandemier. I mänsklighetens historia är det här en liten vindfläkt. Spanska sjukan (1918-1920) dödade mellan 50 och 100 miljoner människor av jordens befolkning som då var ungefär två miljarder.
– Jag hoppas att man lärt sig att bygga upp ett beredskapslager. När jag var ung fanns det ett stort potatisförråd nånstans och ett tiotal gamla hemvärnsgubbar som var avdelade att fördela potatisarna till befolkningen om något skulle hända. Det där har monterats ner. Tre regeringar i rad har monterat ner allt vi hade, de har eldat upp skyddsmasker. Det är otroligt illa gjort. Jag hoppas att de byggs upp nu. Några med mat, några med reservdelar till kritisk industri och några med sjukvårdsutrustning.
Tror du att vi människor kommer att bete oss annorlunda efter detta?
– Kanske handskakandet kommer att minska. Vi har infört på Sectra att vi inte skakar hand längre. Egentligen är det ju en märklig sak att byta bakterier med varandra på det sättet. En läkare jag talade med var inte lika säker, han menade att vi blir vaccinerade av handskakandet. Varje gång vi skakar hand så får vi över några bakterier som utvecklar immunförsvaret.
Tror du att pandemin ger digitaliseringen en skjuts?
– Ja, det är jag övertygad om. Vi sitter här i videosamtal och jag sitter idag 3-4 timmar om dagen i videomöten. Häromdagen hade jag ett möte där en av oss satt i Melbourne, en norr om New York, en i Dublin och två här i Linköping. Den enda som var i normal dagstid var han som satt i USA, men det funkade. Där tror jag det blir en permanent förändring, med fler såna möten och mindre resande.
Vad var nyckeln för att återhämta sig från nedgångarna?
– Vi jobbade ju ihop med Philips i många år, som sålde våra grejer över hela världen, och när de valde att köpa en konkurrent så tappade vi väldigt mycket ganska snabbt. Då gällde det att vara snabb. Vi tvingades skära ner personalen med 40 personer. Det var fruktansvärt att säga upp sina kompisar, men det blir inte mindre smärtsamt för att du inte tar tag i det. Agera inte i panik, tänk efter noga, men agera snabbt.
På vilket sätt kan man behålla rätt personal?
– Las (Lagen om anställningsskydd) är ju inte tvingande på så sätt att man inte kan komma överens med en anställd genom att kompensera ekonomiskt. Man kan inte kicka ut folk utan uppsägningstid i Sverige och det är bra. Men man kan inte bli sittande med ett bolag med bara 60-åringar. Sättet man gör det på i Sverige är genom frivillighet. Den extra kostnaden måste man ta.
Beskriv era kärnprodukter.
– Det är egentligen två områden. Krypteringssystem med högsta nationella säkerhetsklass. Vi levererar krypto-mobiltelefoner för regeringar, militär, försvar och ambassader, som de använder när de talar om sånt som inte får komma ut på 50 eller 70 år. Det är den högsta säkerhetsklasserna, att ingen ska kunna kryptera det på 50-70 år. Där är Sverige och Nederländerna de största kunderna, men vi säljer också till EU och Nato.
– Medicinsidan kom in på 90-talet när jag började och den är idag vår överlägset största del. Den största produkten är de it-system som hanterar bilder på sjukhus. Från början var det bara röntgenbilder, men idag gör vi även patologi (läran om sjukdomar och hur de diagnostiseras).