1969, samma år som Apollo 11 landade på månen, klev den då 22-årige ingenjörsstudenten Stig Kemi in på rymdbasen Esrange i Kiruna där han hört att det skulle finnas en ledig tjänst.
– Jag hade jobb på gruvdriftskoncernen LKAB och tyckte inte det var så intressant så jag tog bilen och åkte dit. De frågade om jag kunde ställa upp på en intervju och jag har aldrig svettats så mycket, berättar Stig Kemi.
Intervjun hölls på engelska, eftersom det är huvudspråket, på Esrange, och Stig blev intervjuad av fyra personer från Tyskland, Norge, Frankrike och Sverige.
– Det var språket som var svårt. Det var ju lite speciellt med deras brytningar, säger han.
Intervjun gick trots allt bra och Stig blev erbjuden en tjänst som systemingenjör. Då återstod två valmöjligheter; att behålla jobbet inom gruvkoncernen eller att börja jobba med fokus på rymden.
– Då tyckte jag att det var roligare att jobba över jorden, säger Stig.
Han har nyligen fyllt 70 år och har egentligen gått i pension men jobbar fortfarande som konsult åt Esrange.
– Någon gång måste man sluta, men det är så roligt, säger han.
Esrange är Sveriges enda rymdbas och ligger 45 kilometer öster om Kiruna.
– Man ville ha en bas i Sverige där det var låg befolkning så att man kunde skjuta upp raketerna säkert. Och då hittade man den här platsen uppe i norr där man inte har någon bofast befolkning alls.
Förutom raketer skickar man från Esrange även upp höghöjdsballonger med vilka man gör vetenskapliga undersökningar av atmosfären, astronomiska observationer och studerar norrsken.
– Ballongerna expanderar när trycket minskar. På 30-40 kilometers höjd är de största ballongerna dubbelt så stora som Globen i Stockholm, säger Stig.
Under de 46 år han har jobbat på rymdbasen har arbetet med raketverksamheten utvecklats från att i början skjuta upp raketer med enstaka experiment till ca 150 kilometers höjd, nu kan man skjuta upp raketer till 800 kilometers höjd. Norrskensforskningen var dominerande, men nu för tiden är atmosfärsforskningen ock experiment under tyngdlöshet de huvudsakliga områdena.
– Det som har expanderat har varit den så kallade ”fattigmanssatelliten” alltså ballongen.
När problemet med ozonhål upptäcktes på satellitbilder från Antarktis under mitten av 1980-talet startade en livlig diskussion om varför hålen uppstått. I forskningssyfte skickade man från Esrange upp ballonger i atmosfären för att försöka ta reda på vad som orsakat ozonhålen.
Efter intensiv forskning och detaljerade mätningar kunde man fastslå att den avgörande faktorn bakom uppkomsten av hålen var människans utsläpp av vissa klorerade ämnen.
Stig tittar upp mot himlen och säger:
– Det ser så blått och fint ut men atmosfären är nedsmutsad.
Att atmosfären är nedsmutsad gör att sikten är sämre.
– Kommer man upp till 30–40 kilometers höjd så har man möjlighet att se längre ut i vårt solsystem, säger Stig Kemi.
Det är även viktigt att observationerna görs under en lite längre tidsperiod.
– Skickar man upp en ballong från Esrange och västerut då kan man flyga hela varvet runt och landa i Sverige efter 14 dagar. Vi har gjort en sådan cirkumpolär flygning, för fyra år sedan. Men sen blev det lite problem, en liten fnurra på tråden mellan Sverige och Ryssland, säger Stig Kemi.
Därefter har man fått nöja sig med att flyga ballongerna kortare sträckor, från Esrange till Kanada, i stället för hela varvet runt jorden.
På ballongerna går det att fästa stora teleskop. Totalt kan ballongerna lyfta utrustning på upp till 1,5 ton.
– Med dessa stora och mycket sofistikerade teleskop kan vi nå en bättre förståelse av vårt solsystem. Forskningsområdena är kosmisk strålning, nya stjörnor, högupplösta bilder av solen etcetera.
Nasa har inrättat en plan i tre steg för att skicka människor till Mars. Förhoppningen är att sätta en fot på den röda planeten innan år 2030. Nästa stora utmaning för rymdverksamheten är att flyga bemannade farkoster till Mars.
– På Mars finns det troligtvis vatten och det kan finnas liv där. Det är spännande, men det är lite utanför min roll. Min uppgift har varit att jobba med olika samarbetsformer och att det finns rätt teknik, säger Stig Kemi.
Under sin tid på Esrange har han gått från att vara systemingenjör till säkerhetsansvarig för uppskjutningar och sedan projektledare och chef för raket- och ballongverksamheten. De sista åren han jobbade på Esrange hade han hand om marknadsföring och kontakt med kunder.
– Det har aldrig varit aktuellt för mig att byta arbetsplats eftersom det har varit så intressant, säger han.
Stig Kemi är även ordförande i ESA-symposiets organisationskommitté som årligen arrangerar en stor konferens dit rymdexperter kommer från nära 30 länder.
– 2007 var Sverige värdland och då arrangerade vi den första stora konferensen i kongresshallen här på Gotland som var alldeles nybyggd då. När vi först var där och tittade sprang folk omkring i bygghjälmar och vi undrade om de skulle hinna klart innan symposiet, men det gjorde de.
I juni i år var Sverige åter värdland och konferensen arrangerades även då i kongresshallen i Visby.
Stig Kemi sitter i sin trädgård på sin tomt i Ljugarn. För 17 år sedan köpte han en bit skog och bestämde sig för att bygga ett hus.
Det stora gula trähuset som nu står på tomten har fraktats hit från Norrland.
– Min kusin byggde det i block i Kiruna och körde hit det på långtradare, säger han.
Att han hamnade på Gotland beror på att han har släkt här.
– Jag har varit här sedan jag var liten grabb, nu är jag här ännu mer både på sommaren och på vintern, säger han.
På ängen nedanför huset betar två ponnyer som han lånat av ridskolan för att barnbarnen ska kunna rida på dem. Hästar är ett annat stort intresse som han har varmt om hjärtat. Stig har själv ridit och tävlat i hoppning.
– Vi har haft 18 hästar och tävlat i hela Norrland och ner till Sundsvall och Östersund. Nu har jag slutat, nu har jag väl blivit vuxen, säger han.