Fideli Pettersson tänker överklaga Försäkringskassans beslut till Förvaltningsdomstolen och om det inte hjälper får hon gå till Arbetsförmedlingen.
– Sist vi träffades skulle jag få ärendet omprövat, säger Fideli Pettersson till GA.
Hon har en Aspergerdiagnos och därmed en funktionsnedsättning som gör att hon inte har full arbetsförmåga, enligt intyg från läkare, psykolog och arbetsterapeut. I en utredning står det att hon klarar av att jobba max 75 procent, men Försäkringskassan beviljar ändå inte sjukersättning för de resterande 25 procenten.
– Energin börjar ta slut. Jag har jämfört tre beslut för att se skillnaden och vad de grundar det på. Just den här gången är det att jag inte kan jobba hundra procent, just här, säger Fideli Pettersson, som framför allt behöver tid för att återhämta sig.
Hon har arbetat på Ljugarns lanthandel i tio år, först som sommarvikarie och nu som fast anställd. Under sommaren har hon jobbat 75 procent, i enlighet med hennes dokumenterade arbetsförmåga, men under de mest hektiska sommarveckorna hade hon sin semester. Nu är det lugnt i butiken och det kommer in kunder som vill hämta ut paket eller lämna post. Hon prismärker varor och säljer dem. Kunder tankar sina bilar och hon tar emot betalningen.
– Det är 10 till 20 kunder på en dag och de flesta är återkommande. Det är samma rutiner varje dag, samma sorts kunder varje dag.
För henne är det förutsägbara arbetsuppgifter som hon klarar av, men enligt Försäkringskassans sista avslag kan Arbetsförmedlingen eventuellt hitta en annan arbetsplats som är mer anpassad, så att hon kan arbeta heltid.
"Det är förutsägbart. Samma rutiner varje dag, samma sorts kunder varje dag", säger Fideli Pettersson om sina arbetsuppgifter.
– Det finns ju anpassningar i hennes arbetsuppgifter helt klart, men skulle man kunna göra mer saker för att underlätta och anpassa. Skulle man kunna testa andra typer av arbeten eller andra situationer som gör att hon har en annan förmåga. Det är inte helt klart än, säger Andreas Pettersson, som är områdeschef inom sjuk- och aktivitetsersättning på Försäkringskassan.
Enligt honom behövs det mer än det medicinska underlaget för att bevilja sjukersättning.
– Det väger jättetungt så klart i vår bedömning, men om vi inte kan se att man har provat alternativ och utrett allting så kan vi inte göra någon annan bedömning. Även om vi har all respekt för vad arbetsterapeuter och läkare säger. Vi ifrågasätter inte det, utan det saknas ett underlag.
"Den som tror att det skulle hjälpa att säga upp sig och börja arbetsträna skulle vara rent korkad", säger Fideli Pettersson som vill arbeta kvar där det fungerar och där hon trivs.
Men Fideli Pettersson varken vill eller vågar säga upp sig för att söka ett fiktivt heltidsarbete.
– Speciellt när jag har det extra svårt. Och nu när jag har fått en trygg och bra anställning med en jättebra chef och kollegor, säger hon och undrar vad det är för alternativ som Försäkringskassan har tänkt sig.
– Vi uppmanar ingen att säga upp sig, men vi behöver ha ett underlag där det visas att man har utrett alla alternativ, säger Andreas Pettersson, utan att ge några exempel på arbeten som kan passa.
Enligt honom är det nu Arbetsförmedlingens uppdrag att hjälpa henne.
– Att dels få prova, köpa utredningar och annat för att hjälpa personen tillbaka till hela den arbetsförmåga som den personen har. Det stödet finns att få, säger han.
Fideli Pettersson undrar om det är rimligt att det medicinska underlag, som myndigheten har bett om, inte räcker.
– Om det är rimligt eller inte vill jag inte uttala mig om, men det är så som lagstiftningen är utformad och det är det som vi måste förhålla oss till när vi gör bedömningen. Och det är en av de sakerna som vi har påpekat att lagstiftningen är så pass fyrkantig och sträng, säger Andreas Pettersson.
Sedan hon nekades ersättning har hon fått tillbaka en bekant känsla. "Det är den där oron att tänka på pengar igen, som när jag var arbetslös", säger Fideli Pettersson.