Förskolan i Ljugarn hotas av nedläggning och bostadspriserna är höga längs hela öns östra kust. Det oroar Nanna Bergquist, ordförande för det lokala utvecklingsbolaget Ljusa udden. Hon jämför med öar som Åland och Smögen, där de styrande politikerna infört krav på året runt-boende för att få köpa hus.
– Smögen är en liten ö och där ser man så väl hur det bara skulle ha blivit kulisser kvar, säger hon och menar att Ljugarn nu riskerar att gå samma öde till mötes.
Nanna Bergquist växte själv upp i Ljugarn på 1990-talet.
– Då var det barnfamiljer i många av husen, säger hon och berättar att hon och hennes man Max nästan hade gett upp hoppet om att hitta ett hus de hade råd med, när de bildade familj.
Lösningen blev till slut att lösa ut hennes bröder, för att ta över föräldrahemmet i Ljugarns samhälle.
– Jag hade det förspänt som inte andra har. Jag har en vän i Ardre som flyttade hit 2017. De har båda två bra jobb och de letar fortfarande hus, säger hon.
Nanna Bergquist berättar att antalet permanent bofasta har minskat med omkring 100 sedan hon var barn. I dag är de bara knappt 200, under gränsen för att räknas som tätort.
– Det krävs en balans mellan bofasta och sommargotlänningar för att vi ska ha ett levande samhälle kvar, säger hon och berättar att utvecklingsbolag och föräldrakooperativ nu jobbar med planer för att öka mängden barnfamiljer för att balansera mot de allt äldre som bor deltid i Ljugarn.
Efter det stormöte som i augusti i fjol fyllde Sjöviksgården till sista stol drog en arbetsgrupp i gång, med Lars Olsson och Göran Andersson som drivande krafter.
– Det finns mark med detaljplan för bostäder, konstaterar Nanna Bergquist och berättar hur arbetsgruppen har försökt att sätta sig in i regelverk och deltagit i Boverkets seminarier.
En modell börjar nu växa fram, där utvecklingsbolaget tittar på gemensamshetsboenden i olika former.
– Nästa steg är att samla markägare och se vilket intresse det finns, säger Nanna Bergquist och berättar att minst tre olika områden lämpliga för flerfamiljsbostäder har hittats.
Dels centralt i Ljugarn, men också längs grusvägen mellan golfbanan i Ardre och Vitvärs fiskeläge.
– En tanke är att låta makten över marken vara kvar hos markägarna i form av tomträtter. I framtida stadgar för dessa bostadsrätter och hyresrätter skulle det kunna stå inskrivet att man måste vara folkbokförd på Gotland och bo här permanent. Syftet är att det inte ska gå så lätt att köpa upp för någon med för mycket pengar, säger hon.
Förutom att bidra till en bättre balans mellan bofasta och sommargäster skulle nya flerfamiljsbostäderna också fungera som generationsboenden.
– Så att man ger den som sitter på sin gamla gård en möjlighet att bo kvar här, istället för att behöva flytta till stan, säger Nanna Bergquist och berättar att de har tittat på liknande lösningar som redan finns på andra håll:
– Det finns jätteroliga projekt och gemensamhetsbostäder är en mycket vanligare form i andra länder runt om i Europa.
Målet är att förutom markägare också hitta lokala byggfirmor från trakten som vill vara med.
– Det hade varit jätteläckert om de vore intresserade. Det här handlar om vad man lämnar efter sig. Markägarna kommer att göra jättestor skillnad för att kunna hålla bygden levande, säger Nanna Bergquist.
Arbetet fortsätter nu, för att försöka locka åtminstone den handfull barnfamiljer som behövs för att rädda förskolan.
– Om det kom fem till tio barnfamiljer hade det gjort en avsevärd skillnad, men det kan få komma hur många som helst. Att ett samhälle bara står som kuliss är så dumt – när vanligt folk blir utkonkurrerade från bostadsmarknaden, säger hon.