Utanför och inne i Våffelmagasinet nere i hamnen i Ljugarn råder febril aktivitet. Unga tjejer och killar skyndar med beställningar till väntande kunder. Mat- och dessertvåfflor med namn som ”Lotsen”, ”Jag kommer” och ”Vinnaren”, smörrebröd och glassar når sina hungriga mottagare innan glassen börjar smälta i solen.
Inne i kalkstensladan hittar vi Jenny Wahlberg som tillsammans med sin man Jacob och döttrarna Vendela, 21 år, och Rakel, 20 år, driver verksamheten sommartid för nionde året i den gamla magasinsbyggnaden från 1800-talet. Även dottern Rebecca, 12 år, kikar in i ladan då och då under dagen även om hon inte arbetar där ännu.
Men verksamheten är inte resultatet av någon långvarig dröm om att driva restaurang utan kom till mer av en tillfällighet. Det började med att Jenny Wahlberg och hennes man Jacob förälskade sig i Ljugarn. De köpte det gamla lotshuset i hamnen och skulle precis påbörja renoveringen när de fick höra att magasinet, på andra sidan häcken, var till salu.
Den gamla kalkstensladan har ett brokigt förflutet. Den byggdes i mitten på 1800-talet av familjen Claudelin och användes under åren som magasin, lagerlokal och förvaring av folköl. När familjen Wahlberg tog över byggnaden hade den senast använts för försäljning av rökt fisk och lokalproducerad glass och var rejält nedgången. Bara en fjärdedel av utrymmet i den slitna byggnaden gick att använda den första sommaren. Dessutom regnade det in och familjen insåg att magasinet var i akut behov av renovering.
– Vi är verkligen tacksamma att vi fick förtroendet att ta över magasinet, men det är också ett ansvar som förpliktar. Det är en unik byggnad som inte hade fått så mycket kärlek de senaste 100 åren. Tack vare våfflorna har vi haft möjlighet att ta hand om ladan, renovera och öppna upp den för besökare, säger Jenny Wahlberg.
Trots byggnadens dåliga standard kom verksamheten igång och resultatet var över förväntan. När doften av våfflor spred sig över hamnen skapades snabbt en kö av nyfikna gäster. Verksamheten omsatte tre gånger så mycket som den tidigare glassförsäljningen i ladan och familjen fick blodad tand.
När höstmörkret sänkte sig påbörjade familjen en mer omfattande renovering av ladan med hjälp av vinsten från sommarens försäljning. Samtidigt utvecklades våffelmenyn hemma i köket på fastlandet. Alla idéer diskuteras i familjen.
– Vi är inte några rutinerade krögare utan har lärt oss successivt och vi utgår från det vi själva gillar. Varje år testar vi något nytt, men våra mest populära våfflor byter vi inte ut, säger Jenny Wahlberg.
Med en verksamhet som Våffelmagasinet blir det inte många lediga dagar för familjen Wahlberg. Närheten mellan hemmet och restaurangen är givetvis en fördel men också en utmaning som kan göra det svårt att koppla av.
– När vi stänger i augusti brukar vi vara väldigt trötta, även om jobbet är lustfullt och kul, säger Jenny Wahlberg.
Den stora arbetsbelastningen är den största utmaningen med att driva verksamheten, säger hon. Säsongen i Våffelmagasinet är intensiv men kort eftersom hela familjen sedan ska hem till andra arbeten eller studier.
– Jag och Jacob jobbar sju dagar i veckan större delen av sommaren. Någon av oss är alltid tillgänglig och vi är involverade i allt som sker i verksamheten. När vi har stängt är det dags för städning, schemaläggning och planering av inköp, säger Jenny Wahlberg.
Verksamheten sysselsätter också en hel del av byns ungdomar. Ett tjugotal ungdomar säsongsarbetar varje sommar i ladan och många återkommer varje år. I år är bara tre av de anställda nyanställda.
Så länge gästerna uppskattar verksamheten och hela familjen har lust att fortsätta kommer de att driva verksamheten vidare, säger Jenny Wahlberg.
– Det är en förmån att få driva ett företag tillsammans med sina barn, de är minst lika engagerade i detta som vi. Visst är det mycket arbete men all positiv feedback ger samtidigt mycket energi och glädje. Ljugarn är en fantastisk plats och vi har valt att se vårt engagemang i Våffelmagasinet som en livsstil snarare än ett jobb.