Stora byggplaner för nya områden i Ljugarn

Reningsverket är utbyggt. Nu väntar en byggboom i Ljugarn. Nya detaljplaner kan ge drygt 80 nya tomter, och det finns flera fastighetsägare som väntat på att få bygga.

Ljugarn från ovan.

Ljugarn från ovan.

Foto: Gunnar Britse

Ljugarn2021-11-15 06:07

Intresse för att äga hus i Ljugarn är mycket stort. Det avspeglas bland annat i höga priser. I somras betalades 6,5 miljoner kronor för en villa på 75 kvadratmeter. Förra året såldes en tomt för 3,5 miljoner kronor, och i år har en annan sålts för 3,4 miljoner kronor.

undefined
Två detaljplaner är på gång, ansökan om ett planbesked har lämnats för ytterligare en. Förverkligas alla kommer Ljugarn att få drygt 80 nya tomter att bebygga. Dessutom kan en ändrad översiktsplan öppna för ytterligare ett 30-tal.

En förklaring till de höga priserna är att det har varit stopp för byggen. I mer än tio år har för liten kapacitet i reningsverket varit ett hinder. Även försörjningen med dricksvatten har varit ett problem för Ljugarn.

Nu är reningsverket utbyggt, och ledningen med dricksvatten från Garda till Ljugarn byggs ut. Slutbesiktningen av reningsverket återstår ännu, sedan kan väntande fastighetsägare ansluta sig och förverkliga sina byggplaner.

– I vårt ärendesystem finns cirka 15 fastigheter som väntar på anslutning. Sedan finns en del tagna detaljplaner med obebyggda fastigheter som vill ansluta sig, berättar Region Gotlands VA-chef Susanne Bjergegaard Pettersson. 

Reningsverkets kapacitet ökar med 50 procent, vilket gör att ytterligare cirka 250 hushåll kan anslutas. Förutom redan antagna detaljplaner finns planer att skapa ytterligare ett 80-tal tomter. Längst har arbetet kommit vid Ardre Kaupungs 1:55 och 6:1, där samråd nyligen avslutats för en detaljplan med 28 tomter.

I september gav miljö- och byggnämnden klartecken för att påbörja planarbetet för Ardre Butrajvs 1:9 och Ardre Botvalde 1:47. Det är skogsmark i norra delen av Ljugarn som kan ge plats för 40–50 tomter. För ett år sedan sade nämnden nej till planbesked för området, med hänvisning till rådande kapacitetsbrist i reningsverket. Efter det såldes fastigheterna i början av sommaren för 7,2 miljoner kronor.

Nyligen lämnades en begäran om planbesked för ytterligare ett område, Ardre Botvalde 1:41, nära idrottsplatsen. Där kan det bli fyra tomter. Beslut om planbesked väntas i december.

Framöver kan ännu mer mark bebyggas. I förslaget till ny översiktsplan, Gotland 2040, föreslås att mark i sydvästra Ljugarn som i dag är avsedd för jordbruk och industri ska kunna användas för bostäder.

I det området har miljö- och byggnämnden tidigare sagt nej till två ansökningar om planbesked. 2018 för 16 tomter på Ardre Botvalde 2:1 och Ardre Lauritse 2:1. Året efter blev det nej för en plan med elva tomter på jordbruksmark vid Alskog Anningåkre 1:21. Med ändrad översiktsplan kan det bli 27 tomter till.

– Det är positivt att Ljugarn är så attraktivt. Det finns ett uppdämt behov av att bygga, säger Robert von Krusenstierna som är ordförande för det lokala utvecklingsbolaget Ljusa Udden.

Utvecklingsbolaget är dock lite oroat över hur det blir med anslutning till de nya områdena. Ljugarns vägar är små. Även länsstyrelsen har påpekat att en översyn av vägnätet behövs.

Susanne Bjergegaard Pettersson tror att utbyggnaden av Ljugarns reningsverk kan täcka behoven i kanske fem år framöver. Sedan behövs en annan lösning.

– Vi håller på att titta på en idé för framtiden med ett större reningsverk för hela sydöstra Gotland, säger hon.

En sådan lösning kan dock få problem.

– Ett stort reningsverk fungerar bäst om det är jämn tillförsel under året. Hela sydöstra Gotland är populärt med många sommarboende, och då kan det bli stora skillnader mellan sommaren och vintern, säger Susanne Bjergegaard Pettersson som tror att exempelvis mindre privata reningsverk kan vara ett alternativ.

Ljugarn

Ljugarn klassades som tätort fram till 2015. Då uppgick folkmängden till 198 personer. För att räknas som tätort måste den bofasta befolkningen uppgå till minst 200 personer.

Reningsverket hade före utbyggnaden en kapacitet på 2 000 personekvivalenter (personer). 

Region Gotland räknar med 3,5 personekvivalent per hushåll, vilket innebär att ytterligare drygt 550 hushåll kan anslutas. 

Utbyggnaden ger ytterligare 1 000 personekvivalenter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!