Klimatnödläge
Kritikerna menar att det har gjorts för lite och att det nu behövs krafttag om Gotland ska bli det pilotområde som regeringen vill när det gäller omställningen till en klimatsmart framtid.
– Jag håller med, tempot behöver ökas. Jag ser hur långt Gotland var 2010 när vi tog fram planer för förnyelsebar energi, allt det där har bromsats, säger Eva Nypelius.
Med 97 procent av de gotländska koldioxidutsläppen från kalkindustrin, och övriga transporter och arbetsmaskiner, anser Eva Nypelius att Gotland behöver bättre stöttning från regeringen än vad man har fått hittills. En lokal utsläppsbudget med en årlig minskning på 16 procent tror hon är fel väg att gå.går inte att fördela jämt över åren.
– Man måste se på förutsättningarna. Den dag Cementa och Nordkalk ställer om blir det ett jättehopp framåt. Staten har ett stort ansvar för att vi ska klara det – då behövs en tredje elkabel, säger hon och berättar att Svenska Kraftnät ska presentera sin utredning om kabeln från fastlandet under februari.
Kabeln, menar hon, är nyckeln i energiomställningen för Gotland – men också för nya satsningar för öns näringsliv.
– Vi har inte kunnat bygga ut solpaneler eller vindkraft och det finns ett jätteintresse där många gotlänningar och företagare är engagerade. Jag är bekymrad, vi behöver göra verkstad på ett tydligare sätt, säger Eva Nypelius.
Samtidigt pekar hon på att mycket redan görs, där permanentande av Energicentrum och satsningar inom lantbruket exempelvis på fossilfritt kött, är bra exempel. Genom upphandlingar hoppas också Eva Nypelius att både regionen och staten ska styra klimatarbetet åt rätt håll.
– Kollektivtrafiken är redan fossilfri, nu är det jätteviktigt i den kommande upphandlingen av färjorna att staten ställer krav på miljö och energi och inte bara prioriterar kostnaden. Vi kan inte sätta nationella miljömål om inte staten tar sitt ansvar, säger hon.
I februari ska regionfullmäktige klubba en regional utvecklingsstrategi, där ett av målen är att Gotland ska vara förebild i omställningen och klimatneutralt till år 2040. Nästa steg i klimatarbetet är en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet ska snabbas på.
– På samma sätt som man landsbygdssäkrar ska vi klimatsäkra de större beslut vi tar. Den regionala utvecklingsstrategin gäller inte bara Region Gotland utan alla som bor och verkar på Gotland. Alla måste bidra, säger Eva Nypelius.
Klimatförändringarna ser hon utanför fönstret hemma i Lokrume. Det är åtta år sedan familjen satsade på bevattningsdamm, för att klara torrsomrarna i jordbruket.
– Dammen var nästan torrlagd i somras, under hela hösten var det jättelite vatten i den så visst ser man att det är förändringar, säger hon.
På taket på villan ger solpaneler el och braskaminen är ihopkopplad med ackumulatortankar som ger varmvatten. De producerar på det sättet hälften av sitt egna energibehov.
– Medvetna val är viktigt, och vi har jätteförutsättningar att producera vindkraft och solenergi, säger Eva Nypelius och pekar på att handla lokalt är ett annat sätt där var och en kan påverka klimatet.
Med ett snabbt besked från staten om en tredje kabel och krav på energismarta färjor i nästa upphandling är Eva Nypelius optimistisk och öppen för nytänkande:
– Alla sockenprojekt vi hade när vi byggde fiber kanske skulle handla om att starta lokal energiproduktion, säger hon.