Eva gick från SM i dragkamp till politisk kamp

Hon är en av Gotlands mest omskrivna och medialt påpassade personer. Möt Eva Nypelius i en midsommarintervju om livet i hetluften, vad gör hon när hon inte är "politiker-Eva" och om SM-medaljerna i dragkamp.

"För mig har det blivit vardag att vara påpassad. Man har vuxit in i det, och det känns okej att folk kommer fram och vill vädra sina åsikter eller diskutera någon politisk fråga", säger Eva Nypelius om hur det är att ha blivit en offentlig person genom politiken.

"För mig har det blivit vardag att vara påpassad. Man har vuxit in i det, och det känns okej att folk kommer fram och vill vädra sina åsikter eller diskutera någon politisk fråga", säger Eva Nypelius om hur det är att ha blivit en offentlig person genom politiken.

Foto: Dennis Pettersson

Lokrume2021-06-25 10:10

Eva Nypelius, 58, är en av de personer som får flest träffar om man söker i de gotländska tidningarnas arkiv över de senaste åren. Som Gotlands högsta politiker är hon ständigt påpassad och hon förväntas uttala sig om såväl stora riksnyheter som lokala beslut. Men vem är regionstyrelsens ordförande bakom rubrikerna och de politiska debatterna?

Dessa frågor ska i den här midsommarintervjun få sina svar, men låt oss för ordningens skull börja från början. Eva Maria Jakobsson, som hon hette som ogift, föddes 1963 och växte upp på en gård i Lokrume bara några kilometer från det hus där hon i dag bor tillsammans med maken Per-Rune. Eva beskriver själv sitt unga jag som försiktig och blyg.

– Jag var verkligen inte en sådan person som skulle ha ställt mig i någon talarstol för att hålla ett anförande. Det gillade jag inte ens när jag så småningom blev ordförande för CUF:s lokalavdelning i Lokrume, säger hon. 

Över en kopp kaffe på terrassen intill nämnda hus i Lokrume berättar Eva att hon tidigt blev politiskt intresserad, och att hon gick med i just CUF, som står för Centerpartiets ungdomsförbund, som 15-åring.

– Då var det främst skolfrågor och barnomsorg som engagerade mig, men att vara med i CUF betydde mer än bara själva politiken. Man var med lika mycket för sammanhållningen, och vi anordnade bland annat mycket fritidsaktiviteter.

Det var genom ungdomsförbundet som Eva Nypelius kom i kontakt med dragkamp, en sport som hon kom att vinna SM-medaljer i under början av 1990-talet.

– Vi höll på mycket med gutnisk idrott i CUF, vilket gjorde att vi så småningom drog igång Lokrume IF som tidigare varit vilande. Vi blev ganska bra, och jag var bland annat med och vann ett SM-brons som aktiv, och ett SM-silver när jag coachade herrlaget. 1991 arrangerade vi faktiskt SM här på Gotland.

Vad var det som var så roligt med just dragkamp?

– Sammanhållningen. Vi tränade tillsammans flera gånger i veckan och åkte även till fastlandet och tävlade varannan helg, så vi kom varandra väldigt nära i laget. Vi hade fantastiskt roligt.

Vad var det som fick dig att lägga den karriären på hyllan?

– Vi hade två små barn, och när jag blev ordförande i barn- och utbildningsnämnden 1993 kände jag att det inte fanns tid för dragkampen längre.

Vid det laget hade dock Evas politiska karriär på kommunnivå pågått i en bra tag. 1985 blev hon ersättare i det som då hette kommunfullmäktige.

Det var även genom politiken, åtminstone delvis, som Eva träffade Per-Rune Nypelius. De möttes inom CUF, och sågs sedan även på olika dansetablissemang runt om på ön. De förlovade sig 1983 och gifte sig tio år senare. Däremellan föddes sönerna Mikael 1986 och Andreas 1989. Sedan en tid tillbaka har familjen även fyllts på med två barnbarn.

– Det är verkligen fantastiskt att vara farmor. Jag kan ärligt säga att jag tidigare inte förstått dem som sagt att det är så härligt med barnbarn, men nu kan jag verkligen skriva under på att de är livets efterrätt. En får jag ju dessutom ha nära, säger Eva och pekar tvärs över åkern där nu 32-årige Andreas bor med sin familj.

Under åren på 1990-talet hade Eva fortfarande politiken som en fritidssyssla. Hon har gått ekonomisk linje på gymnasiet och arbetade vid den här tiden som sektionschef på ekonomiavdelningen på Svenska Spel. 1998 blev hon dock för första gången politiker på heltid sedan hon blivit kommunalråd efter valet samma år. Sedan dess har hon, men några års paus, konstant haft politiken som sitt yrke.

– Det är verkligen en förmån att på heltid få jobba med det som tidigare var ens fritidssysselsättning. Jag vet ju hur det är att vara fritidspolitiker, och det sliter verkligen. Det är tufft.

Hon berättar hur hon genom åren sett hur politiken förändrats, där främst tempot, delvis på grund av modern teknik, skruvats upp på alla plan.

– Det är en stor skillnad i och med att vi ofta avkrävs svar från media sekunden efter att något hänt. Ibland tror jag att alla skulle vinna på att tänka efter både en och två gånger innan man uttalade sig, säger Eva, och fortsätter med viss sorg i rösten:

– En annan stor skillnad är att det blivit ett så högt tonläge i politiken. Ibland kan jag tycka att det blir lite för mycket, men jag förstår ju samtidigt att det är konflikterna som är intressanta för media. Det kan vara värt att lyfta fram att i 90 procent av alla frågor så är vi ju ganska överens över partigränserna.

Eva Nypelius säger att det som politiker är viktigt att kunna skilja på sak och person, och att man även måste respektera att det finns åsiktsskillnader.

– Men det är klart att när man ena stunden sitter och ha en bra diskussion med någon, och man i nästa sekund läser i tidningen att samma person tycker att man är helt värdelös så börjar man fundera. Det är just det jag menar med att det är för högt tonläge.

Efter förra valet målades det upp bild av att du och Meit Fohlin (socialdemokratiskt oppositionsråd) inte kom så bra överens. Var det en riktig bild?

– Media vill alltid måla upp den bilden, men sitter vi så här som du och jag gör nu så är det ju ett helt annat tonläge.

Tanken var att de aktuella politiska frågorna inte skulle vara i centrum i den här intervjun, men det blir ändå svårt att undvika att låta Eva Nypelius kommentera den regeringskris som varit det hetaste diskussionsämnet de senaste dagarna. Så vad tänker hon om turbulensen?

– Jag tänker att det finns fyra partier som drivit fram krisen. Det känns väldigt oansvarigt då de inte är överens i sakfrågan, de har ingen plan framåt och de har inte ens samma statsministerkandidat. Personligen tycker jag att det är bra om man kan hitta ett fortsatt samarbete med de partier som är med i januariavtalet, för jag tror att ingen egentligen vill ha ett extraval.

Med aktualiteterna avklarade är det väl dags att återvända till frågeställningen i ingressen: Vad tycker regionstyrelsens ordförande om att göra när hon inte är "politiker-Eva"?

– Jag gillar att gå ut och dansa, och jag gillar att vara i Ireviken. Det är mitt smultronställe. Jag tycker också om att påta i trädgården, och då lyssnar jag gärna på en bra podd eller bok. Det är skönt att koppla av med.

Och avslutningsvis, hur kommer du att fira midsommar i dag?

– Det blir traditionsenligt och smittsäkert firande med familjen; grill och färskpotatis till midsommarlunch och grillning på kvällen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!