Tuppen Klumpfot av rasen Brahma tillhör favoriterna.
I ett rött hus i Mästerby bor Jennie Johansson, 38 år, med sin man Magnus, barnen Elina, Casper och Oliver, två hundar, två katter och så en skock höns.
Det var för ungefär tre år sedan som familjen blev med höns. Där de bodde då fanns ett gammalt hönshus på gården och det var hennes man som kom med idéen om att de kanske skulle skaffa några höns.
– Han hade själv höns när han var liten och vi tänkte att det skulle vara kul för ungarna och kul att få lite egenproducerade ägg. Så vi skaffade två hönor och en tupp, berättar Jennie Johansson.
Men ganska snart kom suget efter fler.
– Så vi skaffade sex stycken till och det var efter det som det gick utför, säger Jennie Johansson och skrattar.
Nu finns ett 20-tal höns och vaktlar på gården.
– Det är mest sjuvägskorsningar. Jag har inte gått efter några särskilda raser utan jag har mest köpt ägg i olika nyanser för att kläcka, säger Jennie Johansson.
För henne, som till vardags jobbar i färgbutik, är färgen på äggen det centrala.
– Jag älskar ju färg och går efter färgen på äggen. Jag går inte på rasen på hönsen utan på nyansen på äggen och sen har det bara blivit fler och fler.
Några rashöns finns dock i hönsgården, som Brahmahönsen.
– Sen har jag precis kläckt upp en vaktelras som heter Celadon som värper turkosa ägg, berättar Jennie Johansson.
Att få ägg i flera olika nyanser har varit drivkraften för att utöka hönsskocken.
Hönsen värper ungefär 10-15 ägg om dagen och vaktlarna sex till tio ägg, vilket är mer än vad familjen hinner äta upp.
– Vi konsumerar ju ganska mycket, men sen får jag sälja en del också.
Hönsäggen är lättare att sälja än vakteläggen, vilket gett dem ett överskott på de betydligt mindre vakteläggen.
– Det går åt närmare 30 vaktelägg när jag gör pannkakor. Jag gör pannkakor, bakar mycket och på söndagar blir det äggröra och bacon till frukost, säger Jennie Johansson, som även bjudit kollegorna på frukostägg ibland när överskottet varit stort.
Efter hönsen flyttade vaktlarna in på gården.
Jennie Johansson tycker att det har varit ganska enkelt att skaffa höns, men det finns saker som är bra att tänka på.
– Man får ha med i beräkningen att höns drar till sig råttor och möss. Jag har några vaktlar som råttorna har tagit.
Det är inte heller något man blir rik på.
– Foderpriserna gått upp, så den här hobbyn är ingen plusaffär, snarare en minusaffär. På vintern värper hönorna inte alls, eller väldigt lite, beroende på om du har belysning. Så vintertid går det definitivt back och det tar sin lilla tid att sköta om hönsen.
Jennie Johansson kläcker fram egna kycklingar och då blir det så klart en hel del tuppar också.
– Man kan ju inte ha för många tuppar och då måste man tyvärr göra sig av med dem, säger Jennie Johansson.
En annan sak som kan vara bra att tänka på när man skaffar höns är grannarna.
– Har man grannar när inpå så är det bra att kolla med dem att det är okej. Och ska man ha frigående höns så vet de inget om tomtgränser – och odlingar är jättegott.
Jennie Johansson tycker att det är rogivande att få gå ut i hönsgården efter jobbet.
Hönsen är trevligt sällskap tycker Jennie Johansson.
– Jag älskar att få gå ut i hönshuset när jag kommer hem från jobbet och bara vara. Jag tycker att det är extremt rogivande när de flockas omkring en och att höra tuppen gala på morgonen.
Någon direkt favorithöna har hon inte.
– Nja, det är nog egentligen Brahmatuppen, Klumpfot som barnen har döpt honom till för han snubblar på sina fötter när han springer. Han är bara så härlig. Honom kan jag ta upp i famnen, de andra är hispigare, säger Jennie Johansson.
