”Allt fler Gutar väljer att lämna Svenska kyrkan”, ”Visby tappade flest”. Så har de lokala rubrikerna sett ut de senaste åren när Svenska kyrkan presenterat statistik över medlemsutvecklingen. Men det är inte bara på Gotland som kyrkan tappat medlemmar. Även nationellt har medlemssiffrorna sjunkit kraftigt.
– Negativ granskning i media kan aldrig vara bra för medlemsutvecklingen, sa kommunikationsansvarig på Visby stift Lars Backman 2017. Han syftade då på kyrkans dyra utlandsresor som uppmärksammats stort 2016 och troligen bidrog till att så många som 86 000 personer lämnade Svenska kyrkan samma år. 2017 var tappet ännu större. Då lämnade drygt 93 000. På Gotland, som följde den nationella trenden, lämnade 677 medlemmar kyrkan 2016. Året därpå steg antalet till 717.
Sammanställningen av förra årets medlemsutveckling visar på ett minskat antal utträden. I landet lämnade 67 605 personer kyrkan. På Gotland begärde 516 medlemmar utträde.
– Det finns förstås många studier kring varför människor väljer att lämna kyrkan. Det som framkommer är att det, i många fall, är något personerna funderat på väldigt länge. Blir det sedan dålig publicitet så får de här personerna en impuls att begära utträde, säger Richard Wottle, stiftsprost och enhetschef på utvecklingsenheten.
Men det riktigt stora raset tycks ha bromsats?
– Jo, det ser lite bättre ut, men det är fortfarande en rätt negativ medlemsutveckling. Det som är positivt är att de aktiva inträdena också legat ganska högt på Gotland. Bland annat har vi invandrare som valt att gå in och det är inte ett helt obetydligt antal.
Richard Wottle framhåller även att merparten, nästan 65 procent, av alla gotlänningar är medlemmar och betalar den ganska höga kyrkoavgiften. Riksgenomsnittet för avgiften 2019 är 1,03 procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. På Gotland ligger avgiften på mellan 1,45 och 1,85 procent beroende på vilken församling man tillhör.
– Men lugn kan man inte vara. Vi är helt beroende av medlemmar och det tror jag att många har en bristande förståelse för. Det är församlingsmedlemmarnas avgifter som betalar det dagliga arbetet och underhållet av kyrkorna i församlingarna. Färre medlemmar innebär också att kyrkans möjligheter att agera bredare i samhället och utveckla det sociala arbetet blir lidande.
Medlemsantalen sjunker inte bara i Sverige utan överallt, berättar Richard Wottle vidare. Men det är motstridiga tendenser.
– Det finns ett storstadsfenomen. I till exempel Berlin och London växer medlemsantalet så det knakar. På landsbygden däremot sjunker det stort.
Trots medlemstappet verkar det ändå som att många uppfattar sig ha en anknytning till kyrkan, berättar Richard Wottle. I stort sett varje vecka får man förfrågningar om begravningar och bröllop från folk som inte längre är medlemmar. Många blir överraskade när de får veta att de som ickemedlemmar måste betala en slant.
Är du orolig?
– Ja, jag är orolig. Jag förstår förstås att vi aldrig kan få ett medlemsantal på 100 procent i Svenska kyrkan. Vi har ett multikulturellt samhälle. Men när man lämnade förr i tiden var det för att ansluta sig till ett annat trossamfund. Idag ser vi ett tapp mot... ingenting. Man ansluter sig inte till någon annan meningsskapande rörelse och det tror jag kan skapa problem för samhället, när det inte längre finns en gemensam värdegrund.