Inne på ett av Visbys kaféer sitter tjugoåriga Fatimah tillsammans med Jonas Niklasson från Havdhem. De har känt varandra i snart två år och under den tiden har de upplevt både toppar och dalar tillsammans. Sedan Fatimah kom till Sverige från Afghanistan år 2015 har hon nämligen väntat och hoppats på ett permanent uppehållstillstånd.
– För de som är i den här asylprocessen gör varje avslag att det blir nattsvart. Sedan behöver man jobba sig upp igen för att få tillbaka hoppet, säger Jonas Niklasson och tittar på den unga kvinnan som sitter bredvid honom i soffan.
Fatimah flydde till Sverige tillsammans med sina föräldrar och fem syskon. De kom direkt till Gotland och Klintehamn, men i och med att flera av öns asylboenden lades ned så blev familjen tvungen att flytta till fastlandet. Fatimah ville däremot stanna kvar och genom en EBO-organisation lyckades hon få tag på ett eget boende i Visby.
– Jag ville bo kvar för jag vill vara självständig och så ville jag studera färdigt, säger hon.
Trots att familjen flyttade var deras ärende hos Migrationsverket till en början fortfarande sammanflätat, och när det första avslaget kom var det ett besked som gavs till hela familjen. Därefter valde Fatimah att separera sitt ärende för att fortsätta processen på egen hand.
– Hon ser sig i stort sett som ensamkommande, men problemet för många tjejer som har kommit från Afghanistan är att de kom med sina familjer. För tjejer är det nästan omöjligt att fly själva. Och eftersom de kom med sina familjer så innefattas de inte av gymnasielagen. Därför är det många tjejer som har fått avslag, berättar Jonas Niklasson som har engagerat sig i flyktingfrågan på olika sätt.
För Fatimahs del kom det andra avslaget i augusti 2018. Den här gången i Migrationsdomstolen.
– Det kändes väldigt orättvist. Jag har sagt allt men de tror inte på mig. De säger att det skulle vara säkert för mig att åka tillbaka till Kabul men det är det inte, säger hon.
Tillsammans med sin jurist har Fatimah bestämt sig för att överklaga till Europadomstolen. Det enda problemet är att det skulle kosta runt 25 000 kronor.
– Fatimah kom till mig och sa att hon behövde ett jobb för att kunna få ihop pengarna, men då sa jag nej. Hon behöver fokusera på studierna så jag sa att jag fixar det här. Och har jag sagt att jag hjälper någon då gör jag det. Fatimah har nått vägs ände i asylprocessen så det här är sista chansen, säger Jonas.
Verktyget blev sociala medier och på bara sex timmar hade han fått ihop över 20 000 kronor. På ett dygn var målet redan nått och passerat. Nu har de över 28 000 kronor.
– Jag tänkte att det här kan inte vara sant och jag räknade hur många nollor det var. Jag vet att det finns snälla personer på Gotland, men den här gången var det fantastiskt, säger Fatimah.
I vår kommer hennes ärende att tas vidare till Europadomstolen och under tiden fortsätter Fatimah sina gymnasiestudier på vård- och omsorgsprogrammet.
– Jag vill bli sjuksköterska. Det har varit min barndomsdröm för det är bästa sättet att få hjälpa människor, säger Fatimah.
Fatimah är ett fingerat namn. Hon heter något annat i verkligheten.