Det lilla spannmål, i de flesta fall omkring en tredjedel av den normala, som kunde skördas i fjol användes mestadels till utfodring av djur. På Lantmännen Produktion i Klintehamn var det i stort sett tomt på kajen, där tonvis med spannmål brukar skeppas till fastlandet. I år ser det annorlunda ut.
– Vi tar emot så mycket vi bara orkar. Vi har lite fullt med spannmål just nu, säger Mikael Jakobsson, driftchef på Lantmännen Produktion i Klintehamn.
Enligt prognosen för i år kommer de att få in cirka 80 000 ton spannmål, vilket är mer än dubbelt så mycket som i fjol. Redan i fredags hade de fått in mer än under hela förra året, trots att skörden bara kommit halvvägs. Anläggningarna i Visby och Klintehamn har tagit emot totalt 34 200 ton spannmål, att jämföra med förra årets slutsiffra på 32 000 ton.
– Det är ett helt annat läge. Det är mycket roligare att jobba och lantbrukarna är på mycket bättre humör, säger Mikael Jakobsson.
Ronnie Samuelsson som tillsammans med brodern Dennis Samuelsson driver Suderbys gård i Bro, har ett tufft år bakom sig. På gården finns 460 suggor som ett normalår äter merparten av de 3000 ton spannmål som de producerar. Men förra sommaren drabbade grödorna hårt. Skörden blev en tredjedel av den normala vilket gjorde att företaget inte kunde sälja spannmål och att de tvingades köpa foder, sammanlagt kostade det gården omkring tre miljoner kronor.
– I år ser det betydligt bättre ut. Vi har inte tröskat allt ännu, men det blir bättre än ett normalår, säger Ronnie Samuelsson som räknar med att de får omkring tre gånger så mycket spannmål och fem gånger så mycket halm som i fjol.
Förra året var deras första som gårdsägare, efter att de gjort klart med generationsskiftet från föräldrarna. Det blev en tuff första höst.
– Det känns lite lättare och lite bättre i år, säger Ronnie Samuelsson.
Flera av de stora grönsaksodlarna hade ett bättre 2018 och gjorde storvinster. Till skillnad från spannmålsodlingar finns i regel bevattningslösningar som kunde tas till. Men det räckte inte för alla. I fjol torkade till exempel Ryftes dammar i Väskinde, vilket slog hårt mot skörden. I år är läget helt annorlunda.
– Det är först nu, de sista veckorna, vi har behövt vattna. Förra året började vi i maj, säger Arne Nyroth, driftsledare på Ryftes.
Kontrasten mot i fjol är stor.
– Förra året var det en ren katastrof. Då låg vi på 2,5 ton vete, och i år är det 9 ton. Och potatisen och morötterna ser jättefina ut, säger Arne Nyroth.